Horst Böhnke: Tyskar mer prismedvetna än svenskar
Nästan varannan tysk handlar hos lågprisbutiker som i Aldi, Lidl, Netto, Penny och Real. Sverige är andelen kring 15 procent. Vi tror att vi är prismedvetna, men det är vi inte.
konsultWas kostet es? Det är tyskens första fråga. Om det handlar om mat, bensin eller kapitalvaror och oberoende om personen är lågavlönad eller höginkomsttagare. I Sverige är bärkassen den mest lönsamma produkten. Tysken har en kasse eller en låda med sig. Ibland läggs varorna direkt i bilen. Slänga ut pengar på en plastpåse, nej tack.Spara är nyckelordet, inte låna. Konkurrensen är stenhård. Butikernas lönsamhet är någonstans mellan en och två procent. I Sverige finns det Maxi- och Kvantumbutiker som kan visa upp en lönsamhet på sju procent netto.Bland mina släktingar finns det tvillingar som är 15 år. Fram till 12-årsåldern köpte föräldrarna nästan alla deras kläder hos Aldi eller Lidl, från vinterstövlar till underkläder och jeans. Toppenkvalitet till bra priser. En Lidlbutik sålde tidigt på våren cyklar för barn, dam och herr. 400 cyklar såldes på två veckor.Tyskarna hatar inflation. Om en sejdel öl höjs med en krona eller bensinen går upp med 20 öre, då är det ett stort samtalsämne i flera dagar.Vad beror det på? Under 1920-talet förlorade tyskarna i stort sett alla sina tillgångar. I oktober 1923 kostade ett halvt kilo smör 6 miljarder mark. En byggnadsarbetare tjänade i juli 1923 i Berlin 12 500 mark i timmen och den 14 november 420 000 000 mark. Bankbuden bar ut butikernas växelkassor i stora tvättkorgar. Då förstår man kanske bättre varför förbundskansler Angela Merkel är så krävande i sina förhandlingar inom EU.Horst Böhnkekonsult, tidigare chef på Dagab, Ikea och NK
