Så går det för dagligvaruhandeln i stadskärnorna
Hotell, kommersiell service, restauranger och kaféer håller liv i de svenska stadskärnorna medan detaljhandeln är fortsatt pressad. Branschrapporten Cityindex, som HUI Research och Fastighetsägarna ligger bakom, bekräftar att citykärnornas strukturomvandling fortsätter.
Detaljhandelns omsättning i stadskärnorna minskade förra året med 0,6 procent. Men det hade blivit ett ännu större tapp om inte dagligvaruhandeln ökat sin andel med 2,6 procent och kompenserat för sällanköpshandelns nedgång.
Stadskärnornas andel av den svenska detaljhandeln uppgår nu till 15 procent. I pengar motsvarar det 117 miljarder kronor. Av dessa 117 miljarder hamnar 36,8 miljarder hos dagligvaruaktörerna.
Dagligvaruhandeln har dock en betydligt mindre andel av försäljningen i stadskärnorna jämfört med på andra handelsplatser. Detta beror till stor del på att externa handelsplatser i många fall inhyser stora dagligvarukoncept med hög omsättning. I stadskärnorna står dagligvaruhandeln för 23 procent av den totala omsättningen i löpande priser mot 35 procent i köpcentrum och i handelsområden.
Stadskärnorna är också en viktig arbetsplats. Totalt 50 000 personer jobbar inom cityhandeln. Den största andelen, 36 procent, arbetar inom sällanköpsvaruhandeln medan 10 procent arbetar i dagligvaruhandeln.
Stadskärnorna som växte mest i omsättning 2018:
- Sandviken (11,4 procent)
- Kinna (5,6)
- Varberg (5,4)
- Höganäs (5,3)
- Svedala (5,3)
- Höör (4,2)
- Vallentuna (4,2)
- Nybro (4,1)
- Norrtälje (4,0)
- Ängeholm (3,9)
Stadskärnorna som växte mest bland de 15 största kommunerna:
- Gävle (2,4)
- Göteborg (1,7)
- Borås (1,6)
- Malmö (1,4)
- Lund (1,4)
