Vem som äter fisk är en fråga om ålder och inkomst
Den svenska sjömatskonsumtionen har minskat under flera år men nu har tappet stannat upp och under 2018 ökade den något med 1 procent till 14,24 kilo per hushåll, det framgår av Sjömat i Sverige 2019, en rapport som ges ut vartannat år av Norges Sjömatråd och som baseras på dels kvantitativa och kvalitativa studier.
– Det är så klart glädjande att det inte är ett tapp längre men det är fortfarande för låga nivåer. Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta fisk mellan två till tre gånger i veckan, men snittet ligger idag på cirka 1,4 gånger i veckan, säger Sigmund Bjørgo Sverigechef på Norges sjömatråd som presenterade rapporten på Norges Ambassad i Stockholm.
Rapporten visar även att konsumtionen av sjömat varierar kraftigt beroende på ålder och inkomst. Svenskar under 34 äter cirka 7,6 kilo sjömat varje, nästan hälften av genomsnittet medan de som är 65+ äter hela 21,1 kilo. Däremellan ökar konsumtionen med åldern.
Den norska fiskexporten har inte ökat drastiskt i volym de senaste åren men däremot har värdeökningen gjort det. Fisk är även den livsmedelskategori som ökat mest i pris sedan 2015 i jämförelse med till exempel kött.
Att fisk är dyrt återspeglas både i den kvalitativa studien som ingår i rapporten där framförallt lax, som är den helt klart mest populära fisken, anses vara "lyxig" samt i siffrorna för konsumtion baserat på inkomst. Där framgår det att de med en årsinkomst under 200 000 åt i snitt 8,6 kilo sjömat per år och att högre inkomst mer eller mindre sammanfaller med högre konsumtion där konsumtionen i slutet av skalan, de som tjänar mer än 600 000 kronor äter hela 17,5 kilo om året.
Även om den färska fisken ökar mest i försäljning i Sverige är den svenska marknaden fortsatt en "fryst marknad" som dessutom är väldigt säsongsbetonad. Midsommar och jul är fortsatt de absolut viktigaste perioderna, där sker närmare hälften av totalkonsumtionen.
Men i rapporten framkommer det också att kraftigt kampanjarbete med låga priser från de stora kedjorna drev upp försäljningen under hösten 2018, något som i kombination med de annars höga priserna främjade ett "bunkringsbeteende".
– När vi pratade med konsumenter i vår kvalitativa studie visade det sig att en del faktiskt kunde köpa 2-3 hela sidor färsk lax - för att sedan frysa in dem för framtiden, säger Sigmund Bjørgo.
Sjömat i Sverige 2019 är baserad på dels kvalitativa studier men även Consumption of Seafood 2008–2019 Sweden, genomförd av GFK Sverige med konsumtionsdata från 4 000 hushåll samd SCI, Seafood Consumer Insight, genomförd av Kantar Sifo för Norges sjömatråd, 2012–2019 med 8 044 svenska konsumenter respondenter.
