Få kunder anmäler prisfusk
Två påsar ruccolasallad för 40 kronor — är det billigt eller dyrt? Det beror såklart på innehållets vikt.
Men trots att det är ett lagkrav struntar många matbutiker i att ange kilopris.
Färdigförpackad sallad, exotiska frukter och grönsaker som mango och avokado hör till varor som ofta prissätts styckvis och saknar angivet kilopris. Det innebär att kunden själv får gå till vågen för att få fram kilopriset.
– Jag tror att kilopriset kan verka avskräckande. Vill man sälja mer av den dyra varan är det ju osmart att sätta ut kilopriset, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare på organisationen Sveriges konsumenter.
Vid torghandel är det extra vanligt att försäljare anger priset på frukt och grönsaker per styck i stället för per kilo eller liter.
Enligt prisinformationslagen måste dock priset för en produkt per kilo, liter, meter eller "annat vanligen använt mått för produkten" anges.
Men trots att många försäljare uppenbarligen bryter mot lagen väljer att färre att anmäla prisfusket, säger Maria Wiezell.
– Nu känns det som att vi har accepterat att mango och avokado säljs med styckpris. Vi konsumenter har nog glömt bort att vi har rätt att få veta kilopriset också.
Att benägenheten att anmäla har minskat tror hon beror på en rad faktorer. Till exempel har matpriserna sjunkit i förhållande till exempel boendepriserna. Svenskarnas resande kan också tänkas påverka då andra länder inte har samma krav på prisinformation.
Men Maria Wiezell skulle gärna se att fler faktiskt skickade in en anmälan när de upptäckte prisfusk.
– Ju flitigare vi som konsumenter är med att anmäla, ju större incitament har Konsumentverket att agera, eftersom de vill agera i sådant som stör konsumenterna mest, säger hon.
Enligt Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, får myndigheten in mellan fem och tio anmälningar i månaden gällande felaktig prisinformation.
Butiker som fortsätter att bryta mot prisinformationslagen kan straffas med vite eller böter.
– Det som kan hända är att vi öppnar ett ärende mot företaget, i de flesta fall den enskilda butiken, och uppmärksammar dem på de brister som verkar finnas. I de flesta fall väljer företaget att rätta sig och således blir det inga andra följder, säger Anna Lindström.
Skulle butiken inte rätta sig eller om parterna tolkar lagen på olika sätt kan Konsumentombudsmannen förelägga företaget att rätta sin marknadsföring, vilket är förenat med vite. Företaget kan även dömas till böter i Patent- och marknadsdomstolen. I praktiken är det mycket ovanligt att det senare händer.
– Det är ingenting i närtid som rör livsmedel och jämförpris, säger Anna Lindström.
| Fakta: Prisinformationslagen
Källa: Hallå Konsument |
Källa: TT
