Murar byggs när allt ska vara lokalt
I sitt sista tal inför FN:s generalförsamling i september 2016 varnade president Obama sina åhörare för att återvända ”till en värld som är skarpt uppdelad längs urgamla nationella och stambaserade, etniska och religiösa linjer”. Dessa ord föll till marken och nu ser vi hur både nationalism och protektionism ökar, även inom matbranschen.
Till exempel är EU nu redo att införa strafftullar på amerikanska varor så som ketchup.
Det har länge pratats om ”local” som trend men nu tar denna rörelse ny och ökad fart. Efter att Sverige drabbats av torkan sommaren 2018 var budskapet i media unisont ”Köp svenskt”. I dag uppmanar LRF via sin hemsida att ”Vad du än äter, välj svenskt – i matbutiken, på restaurang eller i offentlig upphandling.”
Denna rörelse drivs på via märkningen ”Från Sverige” som samägs av LRF med handeln och producenterna. I deras senaste undersökning i mars 2019 ser man hur det lokala värderas allt högre när man handlar mat; 2018 var den viktigaste faktorn att det inte var för dyrt, 2019 att maten är svenskproducerad. Utöver att gynna bönderna och svensk matproduktion är drivkrafterna främst miljömässiga, speciellt bland yngre målgrupper.
Detta syns även i Ungdomsbarometerns senaste rapport om 15-30-åringar, där 34 procent i möjligaste mån väljer svenskproducerad mat och 19 procent närproducerat. Ekologiskt väljs bara av 21 procent, vilket avspeglas i att tillväxten av eko nästan helt avstannat de senaste åren.
Hur kommer detta att utvecklas framåt? Ofta är restaurangvärlden mer mottaglig för trender och förekommer detaljhandeln, och på bättre krogar har det lokala varit en ledstjärna under många år. Detta tar nu ett steg framåt med hyperlokala koncept. På brittiska baren The Artitrager lever man efter sin devis ”Drink London”, där samtliga drycker är hämtade inifrån ringleden M25. I Washington DC gör A Rake’s Bar samma koncept ännu mer extremt och avfärdar citroner och lime då de inte växer i området.
Applicera allt detta på dagligvaruhandeln och fundera på vilka murar som byggs där. I stället för ekologiska avdelningar kanske det lokalproducerade eller svenska får egna butikshyllor. Eller varför inte utesluta alla varor som inte går att köpa in i närområdet? Har de lokala odlarna inga tomater i februari så finns det inga tomater att sälja. Ät rödbetor!
En fingervisning om det ser man i matbutiken HISBE (förkortning av ”How It Should Be”) i Brighton, England. De lovar bland annat att en stor del av deras frukt kommer från det omkringliggande landskapet Sussex. Väldigt nära, även om det inte gäller allt.
Än så länge går det inte att se denna trend i vår handelsbalans för livsmedel, men tecknen pekar på en förändring som kommer nu. Tänk på hur snabbt attityden till flygresor förändrades och hur media nu översvämmas med uppmaningar att minska resandet. Det kommer inte minska.
Efter flyg-skam kommer transport-skam.
Lennart Wallander, vd på matkommunikationsbyrån Food & Friends
Artikeln är en del av vårt tema Krönika.
