Norrmän rasar över gränshandeln
Medan svenskarna kan glädja sig åt en stadigt ökande ström norrmän på handelsturer över gränsen, tappar Norge både arbetsplatser och skattekronor.
I den nya rekordsiffran på 15,7 miljarder norska kronor, som Fri Köpenskap presenterade häromdagen är inte ens e-handeln inräknad.
– Tillväxten i gränshandeln innebär att ännu fler arbetsplatser kommer att försvinna om inte regeringen tar tag i det här. Gränshandeln har växt nästan dubbelt så mycket som den norska handeln och avgifterna på typiska lockvaror som läsk, som infördes 2018, har bara gjort saken värre, säger Harald J. Andersen, vd på den norska branschorganisationen Virke Hande, i ett pressmeddelande.
Efter påtryckningar från branschen har den norska regeringen backat på förslaget om avgiftshöjning på choklad- och sockervaror. Dessutom har den lovat att slopa den så kallade 350-gränsen, som ger utländska e-handelsaktörer fördelar gentemot sina norska konkurrenter.
– Vi är glada för de små förändringarna, men det förslår inte långt för att bromsa gränshandeln. Det är meningslöst att vänta till 2020 med att ge norska och utländska e-handelsaktörer lika konkurrensvillkor. Dessutom borde också avgiftshöjningen på typiska lockvaror som läsk slopas, säger Andersen.
Gränshandeln drabbar alla norska handelsbranscher, från dagligvaror och apotek till sportbutiker.
– Vi vet att storebror satsar på att få norrmänen att spendera pengar på både varor och tjänster i Sverige. Norrmän fyller upp sina bilar med långt mer än dagligvaror när de reser över gränsen. Det visas tydigt genom en rad planlagda utbyggnadsprojekt längs hela gränsen.
– Svenskarna satsar också på att satsa allt mer tjänster till norrmän, till exempel hårklippning och bilservice, avslutar Harald J. Andersen.
Kunskapen om hur stor gränshandeln totalt faktiskt är, och om exakt vad norrmännen gränshandlar är dock ofullständig. Därför föreslår den norska regeringen i en proposition om handelsnäringen att en gränshandelsbarometer ska upprättas.
