Stillastående svenska producenter oroas av Brexit
Trots den starka konjunkturen växer inte den svenska livsmedelsindustrion. Exportmarknaden gick dock något starkare än hemmamarknaden, visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2018.
Trots den starka konjunkturen växer inte den svenska livsmedelsindustrin. Exportmarknaden gick dock något starkare än hemmamarknaden, visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2018.
Med resultatet för Q4 summeras helåret 2018. Totalt sett ökade försäljningsvolymerna något, även om det var mycket nära oförändrade nivåer under samtliga kvartal, Q2 borträknat, skriver LI:s chefsekonom Carl Eckerdal i konjunkturbrevet.
– Med tanke på den starka svenska konjunkturen med köpstarka hushåll, där flertalet konsumenttrender ger stöd åt det svenskproducerade, borde volymerna kunnat lyfta mer. Den svaga tillväxten märks också i att medlemsföretagens omsättning var mer eller mindre oförändrad under året. På marginalen pekar det med andra ord på lägre försäljningsintäkter per såld enhet, möjligtvis i kombination med en förskjutning mot varukategorier med lägre intjäning, kommenterar han.
På presentationen av konjunkturbrevet uttryckte Carl Eckerdal även oro inför den stundande inbromsningen och lågkonjunkturen då de senaste årens trender har visat att prisökningar i stor utsträckning fått bäras av producenterna istället för i de senare leden. Vilket innebär att marginalerna inför en lågkonjunktur nu är lägre än någonsin tidigare.
– Vi blir pressade att lämna produkter till lägre enhetskostnader, vilket är oroande för vi behöver höja priserna för att kunna ha marginaler kvar för att investera, säger Carl Eckerdal och fortsätter:
– Livsmedelsbranschen är som en maratonlöpare, vi är i bra form men det finns inte mycket fett att ta av längre, vi kan inte ta några fler svältkurer. Vi hade helst velat se större vinstmarginal när vi går in i den här konjunkturfasen.
Osäkerheten är stor kring hur Storbritanniens utträde ur EU ska ske och vilka konsekvenser det kommer att få. På frågan ”Hur tror ni att er export till Storbritannien påverkas av en hård Brexit?” svarar 15 procent av företagen att exporten kommer minska, och 31% svarar att den kommer minska mycket. Däremot har över hälften av företagen som exporterar till Storbritannien inte gjort några särskilda förberedelser för Brexit. En tredjedel har dock sett över alla långa kontrakt med sina kunder där.
– Livsmedel råkar mest illa ut vid vid en hård Brexit då branschen är besudlad med kontroller och intyg på båda sidorna om kanalen, säger Carl Eckerdal.
På frågan om vilka konsumenttrender som mest påverkar företagens produktion stärker ”lokalproducerat” sin förstaplats ytterligare. ”Hälsosamma alternativ” tar över andraplatsen från ”vegetariska produkter”.
På femte plats kommer snabbväxande “proteinrika (kött-) alternativ”.
– Proteinrika alternativ har blivit en bubblare och har gått från noll röster till en femteplats, något vi har trott ska ske ett tag nu. Producenterna ser många trender men de frågar sig alltid om det bara en frågan om en dagslända eller om det biter sig fast, och många har nog insett att det här inte är en dagsslända utan något som kommer att finnas kvar långt framöver, säger Carl Eckerdal.
”Ekologiska alternativ” var under många år hett, men har planat ut något under de senaste två åren och ligger kvar på plats sex, samma som i fjol men enligt Carl Eckerdahl kan delar av det segmentet även smugit sig in under "hälsosamma alternativ" då det i konsumenternas ögon oftast sätts likhetstecken däremellan.
