Klimatkrisens radikala möjligheter
Livet sägs vara det som smyger sig förbi oss medan vi planerar allt storslaget som vi ska göra med det. Ibland tänker jag att den beskrivningen är mer passade för jordens undergång, vi skapar en obeboelig planet för våra barnbarn medan vi lunkar på i våra vardagsliv. Därför var det både drabbande och befriande när den samlade forskareliten i IPCC-rapporten i augusti ifjol slog fast att vi har 12 år på oss att undvika en total klimatkatastrof. Vi kan ta det igen. 11 år (numera). Och det händer just nu, sakta, sakta i varje minut.
Så hur ska vi agera på detta? Radikalt tänker jag. Vi måste bli radikala i allt vi gör. Privat är den största skillnaden du kan bidra med förmodligen att sluta flyga. Eller bestämma dig för att bara flyga en väg. Du kommer också få möjlighet att fnissa när du märker att det är minst lika radikalt ur ett socialt perspektiv, i klar paritet med att tacka nej till biffen för ett par år sedan.
Det kan vara så att den mest radikala förändringen du kan göra är på arbetstid, vilket vi pratar oväntat lite om. Det sägs att det tar 10 000 timmar att bli världsmästare. Det är ungefär 5,5 år i arbetstid, så du kommer att hinna bli världsmästare två gånger innan vi når deadline för att rädda klimatet. Använd den tiden väl, se till att jobba på ett företag som vill vara en del av lösningen.
Johan Rockström menar att omställningen till ett hållbart matsystem är nyckeln till att vi klarar både Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål. Det är ju rätt skönt att vara i en bransch som ska gå från att vara klimatbov till klimathjälte. Men det kommer krävas radikala förändringar och stora skiften.
I den nyligen släppta EAT-Lancet-rapporten tar 37 ledande forskare för första gången fram rekommendationer för matvanor som är både hälsosamma och hållbara. De pekar ut tre nycklar:
Svinnet behöver halveras – något som redan adresseras och dessutom är begripligt för konsumenter.
Skiftet mot en mer växtbaserad kost – har påbörjats men en bit kvar. Jämför vi rekommendationerna från rapporten med dagens konsumtion på rött kött och mejeri i Sverige så pekar det på minskningar på 75-85 procent medan njutandet av fullkorn och baljväxter ska upp med 450-550 procent.
Omställningen till ett hållbart jordbruk – där har vi mest att göra framåt. Vi behöver tänka biologisk mångfald, förbättrad jordhälsa, minskade näringsläckage, större växtföljder och så klart fossilfritt. Något långt bättre än där det svenska jordbruket är i dag, trots att vi är världsledande. Och detta behöver forma en begriplig, tydlig berättelse om vad ett hållbart jordbruk är.
Möjligheter, möjligheter är det jag hör. Men det kräver tydliga, radikala grepp, okonventionella initiativ och ett mod att bryta gamla affärsmodeller och arbetssätt. Vi har inte mycket tid, men den tid vi har är en väldigt spännande tid.
Christina Cheng, vd Sprillo
Artikeln är en del av vårt tema Chefen har ordet.
