Sill på bordet kräver avancerad process
Fiskebåten Carmona lägger till vid kajen hos Scandic Pelagic i Ellös på Orust med nyfångad sill som här börjar sin resa till konsumenterna. Personal från företaget kontrollerar temperatur, kvalitén och storleken på fisken innan den pumpas in anläggningen. Det är full fart när fisken fileas och skärs i lämpliga bitar som sedan ska läggas in i en första lag/kryddblandning innan den skickas vidare för ytterligare förädling hos stora livsmedelskedjor som Klädesholmen Seafood, Marenor med flera i Sverige, Danmark, Polen, Baltikum och Tyskland. Det som tillsätts är bland annat ättiksyra, saltlake och kryddor, men varje marknad har sina egna krav på proportionerna i blandningen eller vilka kryddor som ska användas.
Det krävs alltså en process som kan hantera de olika kraven. För ett tag sedan fanns ett behov att bygga om denna del av anläggningen.
– De hade ett äldre system som var uttjänt, de har också ökat sin produktion och hade bristande kapacitet. Det var alltså en fråga om att både uppdatera och uppgradera systemen. De ville även ta bort den manuella hanteringen bland annat kring kontroll av halten ättiksyra och när det gäller att snabbt skifta mellan de här olika blandningarna beroende på marknad, säger Mats Josefsson på företaget Processing Water Treatment.
Processing har tillsammans med Scandic Pelagic projekterat det nya beredningssystemet som består av många olika delar. Först krävs ett doseringssystem för flödena av de olika starkt koncentrerade, ibland farliga vätskorna, inklusive blandningskärl där kryddor och salt tillsätts i rätt mängd. Systemet måste också innehålla säkerhetsventiler om högt tryck skulle uppstå i processen. För att säkerställa kvalitén på blandningen finns en rad instrument för bland annat mätning av syra och salthalter. Då kemikalierna är aggressiva är det viktigt att de förvaras invallade på säkert sätt så att arbetsmiljön blir säker och inga utsläpp kan ske till havet som ligger precis utanför anläggningen.
Från blandningskärlen pumpas vätskan vidare till lagringstankar i väntan på att rätt blandning ska pumpas ut till processlinjen vid behov.
– Vi har prefabricerat allt detta på vår verkstad i Kungsbacka. Så vill vi gärna jobba, särskilt när det är livsmedelsklassat utrymme som ställer särskilda krav.
Mats Josefsson tycker inte att det är särskilt svårt att bygga en anläggning som ska klara de stränga livsmedelskraven, det gäller bara att se till att personalen har kunskap om den lagstiftningen som gäller. Däremot har det funnits annat som krävt en del tankearbete.
– Den största utmaningen är den korrosiva miljön, det är helt makalöst korrosivt. Först har du saltvatten, sedan tillsätter du ytterligare salt och slutligen även syra. Det har ställt stora krav på att rätt material och rätt komponenter.
Vid val av material används mycket plast i korrosiva miljöer så lång det går. Tankarna och en stor del av ledningarna är gjorda i livsmedelsgodkänd polyeten. Fördelarna är att det går att bygga komplexa rörsystem med plast och att det är relativt lättarbetat. Plast är dock inte något bra val när det gäller högre tryck eller temperaturer för då krävs väldigt tjocka delar vilket skulle bli dyrt och ohanterligt utan då är det rostfritt/syrafast stål som används.
– En nackdel är att den vanlige rörläggaren inte alltid är van vid att arbeta med industrirörsystem i polyeten. Det kan vara en svårighet om kunden vill göra en mindre justering eller ändring. Ofta vill ju kunden inte hamna i knäet på en leverantör.
Processing tillverkar ingen egen utrustning utan deras kunskap ligger främst i att sätta samman olika komponenter till rätt funktion. Ofta sker detta i samråd med slutkunden. Det handlar dock inte om att köpa in specialmaterial utan det är standardkomponenter hos de olika tillverkarna som används och anpassas efter kundens önskemål.
– Det är slitet uttryck men varje uppdrag är verkligen unik. Det går inte att ha ett färdigt doseringssystem av en viss typ hemma på hyllan, det blir aldrig applicerbart.
På Scandic Pelagic är det just nu högtryck. När sillen lagts i tunnor och fått rätt lag ställs de in på kyllagret i väntan på transport till nästa steg i livsmedelskedjan, för att till slut hamna på någons bord till midsommarfesten.