17 av 20 burkar och flaskor pantas
Under 2017 pantades 1,85 miljarder burkar och pet-flaskor i Sverige. Det är 85 procent av alla förpackningar av typen som såldes under året. Dock återstår en bit till det av riksdag och regering satta målet på 90-procentig pantningsgrad.
– Det gör oss till ett av världens bästa länder när det kommer till att panta, och det gör skillnad. Pantade förpackningar kan återvinnas till nya burkar och flaskor, och på så sätt spara på jordens resurser. På vår anläggning i Norrköping utvinner vi totalt över 37 000 ton aluminium och plast varje år, säger Sara Barthelson Riismark, kommunikationsansvarig på Returpack.
Enligt Pantrapporten, som släpps av Returpack AB:s varumärke Pantamera har pantningen ökat från 135 förpackningar per person och år 2007 till 183 förpackningar 2017.
– Det är glädjande att se hur bra vi i Sverige är på att panta och vilka enorma mängder det handlar om. Sedan 2007 har vi pantat ofattbara 17 miljarder burkar och PET-flaskor vilket motsvarar en energibesparing på 3,3 miljarder Kilowattimmar, säger Sara Barthelson Riismark.
Värmland är det län i Sverige där det pantas allra mest, i snitt 324 burkar och flaskor per person och år. Bland kommunerna ligger Strömstad i topp, med hela 3 792 förpackningar per person och år som pantas. Det förklaras av den stora gränshandeln med Norge.
Överlag står de län som gränsar till Norge ut i statistiken. En annan drivande faktor i dessa län är Pantameras samarbete med skidanläggningar i de svenska fjällen.
Andra kommuner som placerar sig högt i statistiken är bland andra västkustkommunerna Tanum och Sotenäs, populära resmål under sommarhalvåret.
Det gäller också Norrtälje, där pantningen fått draghjälp av en helautomatisk Pantamera expressmaskin, och Åstorp där Hyllinge Handelsplats lockar konsumenter att handla och panta, enligt rapporten.
Tillsammans med Sifo genomför Returpack årligen undersökningar för att se invånarnas inställning till pantsystemet och pantning.
– Dessa undersökningar visar att den främsta anledningen till att vi pantar är att vi vill värna miljön. Att inte skräpa ner, skydda miljön, spara energi och bidra till återvinning är några av de skäl som motiverar oss att panta. En annan viktig orsak är naturligtvis pantpengen, säger Sara Barthelson Riismark.
Undersökningarna visar också att barriärer som tidigare avskräckte vissa från att panta har minskat i betydelse.
– Allt färre tycker det är jobbigt att gå och panta och fler än tidigare tycker att pantutrymmena är rena och fräscha. Den attitydförändringen har också bidragit till att vi år från år fortsätter att slå nya pantrekord, avslutar Sara Barthelson Riismark.
