Böndernas vädjan till handeln: ”Rädda oss”
Den svenska köttkrisen är ett faktum. Sommarens torka har urholkat köttböndernas ekonomi. Inköpspriset för halm har stigit från 80 öre till två kronor kilot.
– Jag har fått ut 50 procent av ett normalt år från mina egna åkermarker, vilket innebär att jag i stället tvingas köpa in kraftfoder. Och där har priserna skenat, säger Jan Forssell som är ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter och driver egen gård med 800 kor.
Marginalerna är väldigt pressade för köttbönderna och buffertarna räcker inte för att rida ut krisen.
– Om inte priset ökar så att vi får ut en bättre marginal så är det banklån eller nedläggning som gäller för många. Och det är inte alltid lätt att få låna, säger han.
Att slakta av mer djur är normalt är en nödlösning som både handeln, producenterna och konsumenterna till varje pris vill undvika. På många håll har utvecklingen redan startat.
– Om inte priset stiger kommer vi att tvingas slakta av kvigor eftersom de har mest kött och äter mest. Men då kommer det att bli mindre kalvar nästa år, och året därefter.
Tre till fyra år tar det innan kalvarna blir vuxna djur och kan avla nya kalvar.
– Efterfrågan på svenskt kött bara ökar, och vi har haft en blomstrande tillväxt med många nya och unga bönder som vågat satsa de senaste åren. Om vi inte agerar nu så kommer vi att vara tillbaka på ruta ett igen, konstaterar Jan Forssell.
Regeringen har sanktionerat ett stödpaket på totalt 375 kronor per vuxet nötdjur, men det räcker inte på långa vägar.
– Det motsvarar 1 krona och 17 öre per kilo slaktvikt. Vi behöver prisökningar på 9 till 15 kronor per kilo för att täcka de ökade kostnaderna, säger Jan Forssell.
Det ökade kampanjtrycket i handeln har varit effektivt för att få bort det akuta slaktöverskott som har uppstått – men nu vädjar köttbönderna till handeln om prishöjningar.
– Som köttproducent går det inte att bromsa ett år och gasa nästa, vi pratar om väldigt långtgående konsekvenser med bristande volymer och ökad import. Vi blir alla förlorare om inget görs.
Men Fri Köpenskap har varit i kontakt med både Ica, Coop och Axfood som alla delar samma bild. Ett ökat överskott ger möjligheter till fler kampanjer och inte prishöjningar. Möjligen tvärtom – att priset går ned på kort sikt och upp på lång sikt.
