Medan de amerikanska kedjorna kontinuerligt aviserar nya samarbeten och affärsmodeller i jakten på att behålla greppet om kunderna via snabba hemleveranser, är det märkligt tyst på hemmafronten.

Prognosen för 2018 är en tillväxt av nätmathandeln med 24 procent till 5,6 miljarder kronor enligt HUI. När allt fler flyttar en större andel av sina matinköp till nätet kan tillväxten bli ännu högre – förutsatt att det finns en logistik som tillåter det.

Produktutveckling och konceptutveckling i alla ära, men det är kring logistiken som det krävs nyheter. En snabb sökning på kedjornas leveranser visar att som kund i Stockholmsområdet kan jag välja och vraka mellan tajta leveranstider och butiker. Men där tar det stopp. Bor man i lilla Svaneholm i Västergötland levererar visserligen Coop någon gång mellan 17-21 på kvällen, så det gäller att inte ha några andra planer den kvällen. Hemköp levererar inte alls och hos Ica måste jag först välja en butik och som ligger minst två mil från hemmet och leverans kan bara garanteras en dag i påskveckan, under tisdagen mellan18 - 20.30.

Bor jag på Storgatan Dorotea får jag inte levererat varor av Coop, däremot kan jag hämta min matkasse mellan 14-21. Varken Ica, Hemköp eller Willys vill ha mig som kund då inga butiker eller leveranser finns tillgängliga.

Kinesiska nätbutiker kan leverera prylar till Sveriges alla hörn, men vill man få svenska matleveranser är det betydligt värre.

Dagligvaruhandelns utmaning är inte bara att få till en shoppingupplevelse i nätbutiken. Det är leveranserna som är nyckeln hem till kunden.

Artikeln är en del av vårt tema Ledare.