Mats Hedenström, Svensk Handel: ”Det är fullständigt sinnessjukt”
Handeln sticker tillsammans med bygg ut i Tillväxtverkets rapport ”Förenkla för företagen” som den bransch som starkast upplever ett ökat regelkrångel sedan den senaste rapporten 2014. Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel tror sig ha svaret på varför.
– Jag tror att det är livsmedelslagstiftningen. Det är där som handeln särskiljer sig. Det finns en logik i det. Det är också så på livsmedelssidan, som med kemikalier och sådant att med den lagstiftningen är det mycket implementering det handlar om.
– Vi ser trenden att generellt sett är ökningen större av de gemensamma EU-reglerna där Sverige behöver bli bättre. När vi pratar om hur vi ska förhålla oss till vår omvärld, inte minst till våra grannländer inom EU-samarbetet, så pratar vi om att Sverige ska gå före. Jag gillar inte det. Det är väldigt dumt att gå före om ingen annan följer efter. Att vi ska vara en förebild och att vi ska göra rätt exempelvis på klimatsidan, ja. Men när Sverige inför kemikalieskatt... Det är fullständigt sinnessjukt, för att tala klartext. Det kommer att driva jobb ur landet. I stället för att vi här går rakt över gatan till Elgiganten och köper ett kylskåp, så beställa samma kylskåp på nätet och betala liksom 600 spänn mindre bara för att vi har fått för oss att vi ska ha en ensidig svensk kemikalieskatt, det ska ju vara på minst EU-nivå.
– Flygskatten likadant, även om den inte påverkar just det här området på samma sätt. Här tänker vi fel. Om man ska vara lite putslustig: Jag hörde Mona Sahlin i en väldigt underhållande intervju innan hon avgick som socialdemokratisk partiledare där hon får frågan ”har du känt att du har partiet bakom dig?” och hon svarar: ”Ja, långt bakom mig”. Att gå före om ingen kommer efter är sådär. Bättre att se till att lägga kraften att vi som nation får med oss våra kompisar i EU-samarbetet och då är Storbritanniens utträde oroande, eftersom det är en av våra närmaste kompisar.
Är det reglerna i sig som är problemet, eller är det tillämpningen och administrationen kring dem?
– Jag skulle nog säga mer tillämpningen än reglerna i sig. Men det finns naturligtvis en hel del att göra också med själva regelutformningen och omfattningen. Men mest tillämpningen och avsaknaden av enhetlighet och begriplighet. Generellt sett om vi tar upp det inför den kommande valrörelsen: Alla vi som verkar inom näringslivet i olika former, vi vill ju ha tydliga, långsiktiga spelregler. Osäkerhet är det värsta vi vet. Vi vill veta vad vi har att förhålla oss till och sen är det naturligtvis viktigt att det är bra villkor. Man vill ju kunna veta hur gör jag för att göra rätt? Vad kan jag göra, vad får jag göra?
– För handelns del blir ju en av de största utmaningarna när vi jobbar med våra medlemsföretag inför dataskyddsförordningens genomförande här den 25 maj. Vad kan vi säga till våra medlemmar så att de känner sig någorlunda safe? Där hade man ju önskat lite riktlinjer från statliga myndigheter, men det finns ingenting. Vi försöker ändå hjälpa våra medlemmar på bästa sätt. Det här gäller över hela fältet skulle jag säga. Man vill ha: vad krävs för att jag ska ta min del av samhällsansvaret och då får det inte vara ett gungfly. Då blir det jättekonstigt om det ser ut på ett sätt i Upplands Bro och ett sätt i Järfälla när det bara är en liten skogskorridor som skiljer. Man ska inte behöva tänka politiskt administrativ indelning för att driva en Icabutik kan jag tycka.
– Här har Tillväxtverkets generaldirektör, Gunilla Nordlöf tagit ett jättebra grepp och bjuder kontinuerligt in näringslivets olika organisationer till överläggningar i regelfrågor och det är jag som går för Svensk Handel. Jättebra! Vi blir uppdaterade vad som är på gång och jag ser gärna att Tillväxtverket får mer att säga till om, för jag vet att de vill verkligen se till att det blir lättare. Men de har förstås sina kompisar att stångas med, om man kan säga så.
Det som anges som mest krångligt är frågor som främst rör skatter och personal. Men det är ju lagar och regler som finns där för att skydda både kunden, samt anställd personal?
– Man ska se undersökningen för vad den är. Den är en ögonblicksbild som lyfter fram vad vi har för utmaningar. Det innebär inte att vi tycker att allt man lyfter upp som något man jobbar med och känner att man kan mindre om att vi säger att det ska ändras i den eller den riktningen. Vi tycker att det är bra att det finns ett rejält konsumentskydd. Vi tycker att det är bra att man har en anställningstrygghet. Det som för oss manar till eftertanke är när vi ser att våra medlemsföretag säger ”det här vet vi lite för lite om”, då behöver vi fundera på vad vi som branschorganisation kan göra för att öka kunskapen.
Vad skulle du säga är det Svensk Handel behöver prioritera högst den närmsta framtiden?
– Dels är det dataskyddsförordningen och genomförandet av den nu i maj. Sen är det att prioritera var kan man hitta den information man behöver för att landa rätt. Hitta någon form av vad som är en rimlig kunskapsnivå. Vi behöver också för handelns vidkommande hitta en bättre dialog med landets kommuner, för det är där vi har merparten av våra kontakter på myndighetssidan. Därför så blir det för vår del diskussioner med Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Tillväxtverket kanske det som är det viktigaste för svensk handels vidkommande.
– Sen kan man säga att av de här frågorna är den som jag kan tycka är den viktigaste är principen ”inga tillsynsavgifter utan tillsyn”. Jag bedömer att den är så symbolisk för att förstå. Vi är inte ute efter att vi inte ska ha ett regelverk. Vi ska ha ett regelverk som man som medborgare känner är tryggt, rättssäkert och fungerar. Då blir det väldigt tokigt om man blir debiterad för något som aldrig äger rum.
