Analytiker i brittiska och nederländska tidningar är samstämmiga: Storbritanniens lagstiftning är ett dåligt skydd mot uppköpsförsök. Unilevers företagsledning och ledande europeiska beslutsfattare beskrivs av medier som närmast chockade av fjolårets försök från amerikanska konkurrenten Kraft Heinz. 

Warren Buffett, vars Hathaway är storägare i Kraft Heinz, har förnekat att försöket att köpa Unilever för 115 miljarder pund (1 312 miljarder kronor eller drygt 1,3 biljoner) var fientligt. Men just så tolkades draget av bedömare i och utanför Unilever, som haft huvudkontoret delat mellan London och Rotterdam sedan 1929. Då slogs brittiska tvåltillverkaren Lever Brothers samman med nederländska margarintillverkaren Margarine Unie. Sedan dess har verksamheten växt och skapat en global leverantörsjätte. Varumärken som GB Glace, Magnum, Lipton och Dove finns i portföljen.

Bolaget har gemensam företagsledning men har varit uppdelat i Unilever PLC (Storbritannien) och Unilever N.V. (Nederländerna). De båda delarna lyder delvis under olika regler, och analytiker ser den holländska lagstiftningen som ett "motgift" mot fientliga uppköpsförsök. Brittisk företagskultur, med fokus på vinst, tros också ha passat Unilever mindre bra. Företaget har sedan starten gjort sig känt för att också prioritera "mjuka värden" som socialt ansvarstagande.

Storbritanniens besked att landet ska lämna Europeiska unionen tros ha spelat mindre roll för beslutet att flytta hela huvudkontoret till Rotterdam. Att Nederländernas premiärminister Mark Rutte har sin bakgrund i Unilever kopplas mer indirekt ihop med beslutet: han har lovat att försöka sänka landets bolagsskatt och parlamentet har redan slopat skatten på aktieutdelning för utländska investerare som satsar i nederlänska företag.

Unileveraktien kommer även i fortsättningen att vara noterad i Amsterdam, London och New York, enligt beskedet från bolaget.