Projektet leds av Elin Röös på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

– Det vi har sett är att information inte fungerar så bra. Det finns en ökad medvetenhet om köttets och animalieproduktionens miljöproblem men konsumtionen ökar fortfarande, säger Elin Röös till Ekot.

– Vi behöver nåt slags mer kraftfullt styrmedel och då tittar vi i det här projektet på om en klimatskatt på livsmedel skulle kunna vara ett alternativ.

Klimatskatt på mat är ganska obeprövat internationellt, men livsmedelsskatter som syftar till bättre hälsa, som på socker och mättat fett, har lett till resultat i andra länder, säger Elin Röös till ekot.

– Där ser man att de skatterna fungerar såtillvida att konsumtionen av de produkterna sjunker.

Men om det i slutändan blir en köttskatt återstår att se. Regeringen har förhållit sig skeptiskt till ett så hårt styrmedel och i en den nationella SOM-undersökningen 2015 var det bara 24 procent av de tillfrågade som var positiva till en klimatskatt på kött, medan 46 procent var emot.