Svensk Handel vill frysa ingångslönerna
Frysta ingångslöner och en rejäl översyn av partihandelsavtalet. Så presenterande Svensk Handel arbetsgivarsidans utgångspunkter inför kommande avtalsrörelse.
I Sverige är arbetskraftskostnaden 40 procent högre, inklusive skatt och arbetsgivaravgifter, alltså vad det totalt kostar att ha en anställd per timme. I en omvärld där inte minst e-handeln är internationell sätter detta svenska detaljister i en svår sits, konstaterar Svensk Handel och kräver frysta ingångslöner.
Bakgrundsbilden är att den svenska ekonomin som gått som tåget, nu står inför en avmattning. Och i detaljhandeln är det just pressen av digitalisering, e-handel och ökad internationell konkurrens som är en av de stora stressorerna.
Vill ha modernare lageravtal
Det är bland annat mot bakgrund av detta som organisationen vill se ett helt nytt partihandelsavtal.
– I dag har vi ett lageravtal från 30-talet som där arbetsgivaren måste be om lov från facket för att de anställda ska kunna jobba helg. Det är alldeles föråldrat och riskerar att slå ut svensk e-handel, säger Tomas Undin.
De fem industrifacken, Unionen, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och GS, har idag lagt fram sina avtalskrav inför den stundande avtalsrörelsen. Facken kräver en löneökning på 2,8 procent med en lägsta löneökning på 460 kronor.
Facket föreslår ny modell
Samtidigt presenterar facken på industrisidan en ny modell där lägstalönerna hamnar i fokus, med en brytpunkt på 24 000 i månaden (ingångslönen i handeln idag är 20 300 kronor).
Tomas Undin förklarar:
– Brytpunktsresonemanget, eller låglönesatsningen som arbetstagarsidan väljer att kalla det, är en överenskommelse som alla förbund inom LO ställt sig bakom. Sen har LO-facken som ingår i Facken inom industrin åtagit sig att driva detta inom LO.
Om parterna tidigare arbetat med generella procenttal som utgör själva lönenormen, skulle det här innebära att man ser på bolagsnivå.
– Ju lägre löner ett bolag har, ju större procentökningar skulle de drabbas av. Och just i detaljhandeln, som jämfört med andra branscher ligger förhållandevis lågt, skulle det slå hårt. Och det är också just många små detaljhandelsföretag som redan har bristande lönsamhet som skulle drabbas hårt, säger Tomas Undin.
Tror på ettårsavtal
Om den nya modellen blir realitet, kommer det inte heller gå att växla löneökningar med besparingar på andra håll i avtalet. Tidigare har löneökningar med högre procenttal kunnat vägas upp med åtgärder på andra områden, åtgärder som arbetsgivarsidan klassar som förbättringar som kunnat kompensera för högre lönekostnader.
Tomas Undin tror att ovan gör att arbetsgivarsidan för att ”minimera skadeverkningarna” av den här nyordningen, siktar mot ett kort avtal.
– Vi kommer att få ett ettårsavtal, spår Tomas Undin.
Ylva Åkesson/Dagens Handel
Läs mer om avtalsrörelsen här och här .
