Ledare: Matuppror och gubbdagis
I dag den 8 mars är det Internationella kvinnodagen. I veckans nummer av Fri Köpenskap har vår reporter Hanna Stenvall granskat av hur det står till med jämställdheten inom dagligvarubranschen. Hon konstaterar att branschen har ambitioner men att det är lång väg kvar till jämställdhet.
Man kan ha många perspektiv på den långsamma utvecklingen mot jämställdhet inom svenskt näringsliv. Det mest självklara perspektivet är givetvis det rent mänskliga. Det är helt i strid med mänskliga rättigheter att kvinnor utsätts för en strukturell diskriminering.
Men det finns också ett annat perspektiv, som inte minst dagligvarubranschen måste ha i bakhuvudet. Och det är det affärsmässiga.
Det slår mig när jag läser E-barometern för 2015 från HUI Research, Postnord och Svensk Digital Handel. Dagligvaruhandeln ökade under fjolåret med 40 procent och matkassarna med 26 procent.
Vilken grupp i samhället tror ni det är som ligger bakom den utvecklingen?
Det är kvinnor. Närmare bestämt kvinnor mellan 30-49 år. Det är samma grupp som driver på flera av de tydligaste mattrenderna hos konsumenterna just nu – intresset för hälsosam, ekologisk och långsiktigt hållbar mat.
Det här har också fått ett genomslag i utbudet av livsmedel inom e-handeln. Så är till exempel andelen ekologiska varor dubbelt så hög inom e-handeln jämfört med i fysiska butiker. Ecoweb redovisar i sin senaste rapport att andelen ekologisk mat i den fysiska handeln är 6,8 procent mot 10-15 procent inom e-handeln.
Även vardagslogistiken underlättas genom att den e-handelsdrivande kvinnliga konsumenten – som befinner sig i familjelivets mest inrutade, intensiva period – kommer snabbare till barnhämtning och kvällsbestyr när maten levereras på ett effektivare sätt än tidigare.
Hårdrar man konsekvenserna av den här trenden skulle man kunna urskilja en framtida bild av de fysiska butikerna som tillflyktsort för familjemedlemmar som vill få en stunds respit från vardagsbestyr som läxläsning, tvätt och middagsdisk.
Ett slags gubbdagis, alltså.
Det är en karikatyrartad bild och så kommer det självklart inte att bli. E-handelns omsättning är fortfarande marginell inom dagligvaruhandeln och de fysiska butikerna responderar nu på de behov som utvecklingen är ett uttryck för. Men redan i dag skär utvecklingen på marginalerna och tillväxten i den traditionella affärsmodellen. Och att vara reaktiv och inte proaktiv i sitt beteende är ett svaghetstecken.
Det är inte första gången kvinnor agerar mot förhållanden inom livsmedelshandeln. De historiskt intresserade har säkert hört talas om hungerkravallerna i Stockholm 1917, då tusentals kvinnor mobiliserade sig mot vad de i första världskrigets skugga ansåg vara ockerpriser på potatis. Eller så såg du kanske Pernilla Oljelunds dramaserie ”Fröken Frimans krig” - om kvinnors protest mot mansmakt och matfusk i början av 1900-talet.
Jag vet inte om man kan kalla kvinnors drivkrafter bakom e-handelns utveckling för ett matuppror, men det är i alla fall ett tydligt genomslag för nya och högre ställda krav på matens kvalitet och på livsmedelsdistributionen. Återigen påverkar kvinnor dagligvarubranschens struktur.
Money talks. Follow the money. Bristen på jämställdhet i samhället kan annars plötsligt spela dagligvarubranschens aktörer ett oväntat spratt.
Göran Carstorp
Ps! Läser på Food&Friends trendspaning att maten ska vara ”dirty” 2016. Det är förstås i första hand krogmaten som avses, men kanske är det här ett tips även för hemmakocken, tänkte jag.
Härom dagen provade jag därför att slänga ned bladpersiljans grova stjälkar i den redda rotsakssoppan. Det togs inte väl emot av familjemedlemmarna. De petade misstänksamt upp stråna ur soppan, la dem på tallrikskanten och blängde anklagande på mig.
Nu funderar jag på hur jag ska kunna återupprätta mitt förtroende i köket. Kan insekter vara en möjlighet, tro? Ds!
