Robert Dimmlich: Med ökad styrning följer ökat ansvar
Handelns olika branscher genomlider ett stålbad. Dels har Sverige enorma butiksytor, dels ökar konkurrensen dagligen inom handelns alla segment.
Robert Dimmlich,
vd, Svensk Bensinhandel.
som varumärken och koncept vässas. Många olika kedjor inom handeln har
också börjat att erbjuda kundupplevelser, i stället för att enbart
återsälja produkter. När konsumenten ska köpa en tv eller dammsugare,
kan hon/han nu också köpa en godisbit och en dricka. Eller som
stormarknaderna som erbjuder snabbservice i förbutiker för att både
förbättra och fördjupa servicen men egentligen inte produkterbjudandet.
Båda de här parallella utvecklingarna tror jag kommer att öka. I
kölvattnet av denna utveckling kommer det att vara tufft att agera utan
ett starkt varumärke i ryggen. I kombination med denna utveckling ser
vi också att e-handeln kontinuerligt utvecklas från att vara komplement
till fristående varumärken. Som inom många andra
handelsområden, har bensinbranschen stora problem med lönsamheten.
Branschen går kräftgång och måste återerövra sin nisch som bilistens
självklara val. Alla frågor berör, och kommer åter, i just långsiktig
och uthållig lönsamhet. Trots strukturrationaliseringar ökar inte
branschen i tillräcklig grad sin omsättning och sitt kundunderlag, och
utsetts för konkurrens inom nästan alla segment från andra aktörer. Bensinbranschens strategi har
än så länge varit att öka marginalerna och hitta nya kampanjer på
högmarginalsprodukter. Detta fungerar, men inte hur länge som helst. Medan dagligvarubranschen minskar sina
marginaler och höjer sin omsättning, så ökar bensinbranschen sina
marginaler men inte sin omsättning i butik. Men är bensinbranschen
fortfarande unik på det som man en gång tog extra betalt för? Är den
mest tillgängliga och bäst på service? Kanske i går, tveksamt i morgon
– åtminstone på de varor och tjänster som bensinbranschen i dag
marknadsför i butik.Om en företagare inte längre får sin
verksamhet att gå runt, brukar jag lakoniskt säga att det finns tre
felkällor – läget, handlaren eller konceptet. Antingen bär inte läget
en butik eller så är handlaren inte lämplig, men kanske det viktigaste
är att konceptet måste bära, fungera och utvecklas konstant. Det
koncept som ska locka till sig kunder, det koncept som ska kunna ta de
priser vi sätter, det koncept som ska varumärkesmässigt stå sig
gentemot våra konkurrenter. Det medför därför stort ansvar för dem som
utvecklar koncepten.Förutom lagar och regleringar,
befinner sig huvuddelen av våra medlemmar, och många företagare inom
handel och fastfood, i en betydande beroendeställning. Det är en
naturlig utveckling i samband med att kedjor växer sig starkare och
behovet av gemensamma varumärken och koncept accentueras. Men denna
utveckling, där en huvudman eller franchisegivare kan styra den
enskilda företagaren i nästan alla avseenden, kräver enormt ansvar.Inom franchisekedjor styr
normalt franchisegivaren inköp, sortiment, inredning, marknadsföring,
kampanjer, högsta pris (i realiteten prissättning över lag), utbildning
och ibland även budget, schemaläggning, val av försäkringsbolag och
bokföringsbyrå. Många av dessa komponenter är förvisso en del av
franchiseidén. Men huvudmannens ansvar för att koncepten är beprövade,
siffror relevanta och att förutsättningarna för lönsamhet är reella
menar jag växer i takt med hela handelns utveckling. Med ökad styrning
följer således ett ökat ansvar.Robert Dimmlich, vd, Svensk Bensinhandel.
