Robert Dimmlich,

vd, Svensk Bensinhandel.

Glidningen inom olika branscher tycks också öka samtidigt som varumärken och koncept vässas. Många olika kedjor inom handeln har också börjat att erbjuda kundupplevelser, i stället för att enbart återsälja produkter. När konsumenten ska köpa en tv eller dammsugare, kan hon/han nu också köpa en godisbit och en dricka. Eller som stormarknaderna som erbjuder snabbservice i förbutiker för att både förbättra och fördjupa servicen men egentligen inte produkterbjudandet. Båda de här parallella utvecklingarna tror jag kommer att öka. I kölvattnet av denna utveckling kommer det att vara tufft att agera utan ett starkt varumärke i ryggen. I kombination med denna utveckling ser vi också att e-handeln kontinuerligt utvecklas från att vara komplement till fristående varumärken. Som inom många andra handelsområden, har bensinbranschen stora problem med lönsamheten. Branschen går kräftgång och måste återerövra sin nisch som bilistens självklara val. Alla frågor berör, och kommer åter, i just långsiktig och uthållig lönsamhet. Trots strukturrationaliseringar ökar inte branschen i tillräcklig grad sin omsättning och sitt kundunderlag, och utsetts för konkurrens inom nästan alla segment från andra aktörer. Bensinbranschens strategi har än så länge varit att öka marginalerna och hitta nya kampanjer på högmarginalsprodukter. Detta fungerar, men inte hur länge som helst. Medan dagligvarubranschen minskar sina marginaler och höjer sin omsättning, så ökar bensinbranschen sina marginaler men inte sin omsättning i butik. Men är bensinbranschen fortfarande unik på det som man en gång tog extra betalt för? Är den mest tillgängliga och bäst på service? Kanske i går, tveksamt i morgon – åtminstone på de varor och tjänster som bensinbranschen i dag marknadsför i butik.Om en företagare inte längre får sin verksamhet att gå runt, brukar jag lakoniskt säga att det finns tre felkällor – läget, handlaren eller konceptet. Antingen bär inte läget en butik eller så är handlaren inte lämplig, men kanske det viktigaste är att konceptet måste bära, fungera och utvecklas konstant. Det koncept som ska locka till sig kunder, det koncept som ska kunna ta de priser vi sätter, det koncept som ska varumärkesmässigt stå sig gentemot våra konkurrenter. Det medför därför stort ansvar för dem som utvecklar koncepten.Förutom lagar och regleringar, befinner sig huvuddelen av våra medlemmar, och många företagare inom handel och fastfood, i en betydande beroendeställning. Det är en naturlig utveckling i samband med att kedjor växer sig starkare och behovet av gemensamma varumärken och koncept accentueras. Men denna utveckling, där en huvudman eller franchisegivare kan styra den enskilda företagaren i nästan alla avseenden, kräver enormt ansvar.Inom franchisekedjor styr normalt franchisegivaren inköp, sortiment, inredning, marknadsföring, kampanjer, högsta pris (i realiteten prissättning över lag), utbildning och ibland även budget, schemaläggning, val av försäkringsbolag och bokföringsbyrå. Många av dessa komponenter är förvisso en del av franchiseidén. Men huvudmannens ansvar för att koncepten är beprövade, siffror relevanta och att förutsättningarna för lönsamhet är reella menar jag växer i takt med hela handelns utveckling. Med ökad styrning följer således ett ökat ansvar.Robert Dimmlich, vd, Svensk Bensinhandel.