Jan Börjesson, publicist, f d chefredaktör för Fri Köpenskap och Fast Food.Det senare innebär att surströmmingen får fortsätta att både produceras och ätas, vilket borde vara en självklarhet även om surströmming knappast tillhör mina favoriter på matbordet. Däremot kan det tyckas märkligt att några EU-byråkrater kan bestämma över vad vi får äta och dricka i landet. Att restaurangmomsen ser ut att halveras uppskattas kanske inte av alla i livsmedelshandeln. Många bakåtsträvande livsmedelshandlare vill nog gärna behålla den konkurrensfördel som en lägre momssats innebär. Det tyder på ett snävt synsätt, som dessvärre knappast gagnar någon del av detaljhandeln. För mig är det lika självklart att livsmedel ska beskattas lika oavsett serveringsmetod som att surströmming ska få ätas av alla. Det är emellertid en gåta att en momssänkning av restaurangmaten har dröjt så länge. Under mina 14 år på tidningen Fast Food skrev jag åtskilliga ledare om det obegripliga i att mat beskattades olika beroende på hur den serverades. Jag fick aldrig någon vettig förklaring till detta förhållande annat än att det var ett EU-beslut.Om inget oförutsett inträffar tycks det emellertid som att förnuftet äntligen har segrat i den kontroversiella frågan. Från den 1 januari ska matmomsen på restauranger, cateringenheter, kaféer med mera vara 12 procent. Däremot ska momsen på alkoholhaltiga drycker ligga kvar på 25 procent. Detta kan förstås tyckas vara typiskt svenskt. I till exempel Spanien är livsmedelsmomsen sju procent rakt över eftersom öl, vin och sprit räknas som livsmedel. Lite oroväckande är dock att vissa barer signalerat om att de enbart önskar kontant betalning, vilket kan tolkas som att dessa företag vill fortsätta att lura skattemyndigheterna.Bland restaurangerna finns ett starkt behov att bli betraktad som en seriös bransch. En halvering av momsen är därför ett viktigt steg i rätt riktning. Med enbart en momssats på mat försvinner bland annat restaurangernas möjlighet att höja avhämtningsförsäljningen för att kunna få lägre moms. Detta har varit ett problem, och då inte enbart för de svenska skattemyndigheterna. För några år sedan konstaterades att några stora hamburgerrestauranger i Tyskland hade rapporterat om en onormalt hög avhämtningsförsäljning. Några skattebyråkrater begav sig till restaurangerna och började räkna gäster som satt vid bord. Restaurangernas rapporter stämde inte med byråkraternas, vilket resulterade i höga böter.En annan fråga är om en momssänkning leder till 6 000 fler helårsarbetskrafter. Finansministerns optimistiska bedömning bör tas med en viss nya salt. Säkert kommer många krögare att låta momssänkningen hamna i de egna fickorna och andra kommer kanske att sänka priserna. Några kommer kanske att anställa fler medarbetare, men den stora vinsten ligger i att fler restauranger kommer att öppnas. Förmodligen kommer snabbmatsbranschen och kaféerna att gynnas mest av reformen. Båda dessa kategorier har priset som ett viktigt konkurrensmedel och en starkt begränsad alkoholförsäljning.För dagligvaruhandeln har en halvering av restaurangmomsen enbart positiva effekter. Om restaurangerna får en ur skattebetalarnas synvinkel högre status är det en vinstlott även för dagligvarubutikerna som kan jämföra sig med restaurangerna mer likartat. Om restaurangerna ökar sin matförsäljning på bekostnad av dagligvaruhandeln beror det inte på olika skattesatser utan skillnader i kvalitet, bekvämlighet och kostnadseffektivitet.