"Revisorer fick inte se Ica-brev"
Roland Fahlin och Aholds Europachef Jan Andreae, har hemlighållit ett så kallat side letter [sidobrev] för företagets aktieägare och revisorer. Det hävdar den ansedda nederländska tidningen NRC Handelsblad som under fyra månader grävt fram en rad hemliga dokument. De visar att Icaaffären spelat en avgörande roll i Aholdsskandalen, skriver Fri Köpenskap.
I början av det nya seklet var Ahold i behov av en stark europeisk partner. Ledningen i Zaandam såg Ica som en möjlighet.
Enligt en rapport som sammanställts vid advokatkontoret Brauw Blackstone Westerbrok sade tidigare koncernchefen Cees van der Hoeven:
Men folket i Zaandam ville inte bara ha inflytande över hur Ica bedrev handel. Ahold var tvunget att ha ekonomisk makt för att kunna ta med de skandinaviska dotterbolagets omsättning i sitt bokslut.
GAV AHOLD KONTROLL ÖVER ICA
Vid ett möte i Stockholm i början av maj 2000 mellan Aholdtoppen, Roland Fahlin och Stein Erik Hagen, gick skandinaverna med på att underteckna ett side letter som gav Ahold kontroll över Ica.
Men Fahlin fick bakläxa av sina Icahandlare. De var rädda att deras röda svenska Icaskylt skulle ersättas med en blå holländsk. Han fick meddela Zaandam att kontraktet inte godkänts.MÅSTE STÄRKA SIN POSITION I EUROPA
Ahold kunde i det läget inte låta köpet gå tillbaka. De hade problem i Amerika och måste stärka sin position i Europa. Dåvarande finanschefen Michiel Meurs, tog ett mycket kontroversiellt beslut. Han skrev ett nytt side letter på Europachefen Jan Andreaes brevpapper, där han upphävde det första kontraktet. Det undertecknades av Roland Fahlin, Jan Andreae och Stein Erik Hagen. Ahold avsade sig kontrollen över Ica.
Men det nya kontraktet, som är daterat den 5 maj, offentliggjordes aldrig. Den 11 maj 2000 fick revisionsfirman Deloitte side letter nummer ett. De godkände uppgörelsen och gav klartecken för en nyemission på 3,7 miljarder euro. Den skulle bland annat bekosta köpet av Ica. Varken Deloitte eller bolagsstyrelsen informerades om side letter nummer två.
2001 fick Roland Fahlin en plats i bolagsstyrelsen och även i den kommission som kontrollerar bokslutet. Han skulle bland annat kontrollera Europachefen Jan Andreae, som han undertecknat det andra kontraktet tillsammans med. Båda herrarna höll tyst om breven.
HAGEN [...] VILLE SÄLJA SIN ANDEL
Även Ica-förbundets företagsjurist Anders Hedman visste enligt NRC att uppgörelsen var ogiltig. Men affärerna gick bra i Skandinavien. Norska partnern Stein Erik Hagen lät då och då även påskina att han ville sälja sin del till Ahold.
Sommaren 2002 kände Jan Andreae sig så säker, att han informerar ledningen i Zaandam om att en affär med norrmannen i stort sett var i hamn.
Men Hagen hoppade av och snart fick holländarna ännu större problem med honom. Ahold trodde sig ha hittat några misstänkta fastighetsaffärer i det baltiska bolaget Hakonlita, som man kopplade samman med honom.
Till Fri Köpenskap säger Stein Erik Hagen att han dementerar alla uppgifter om att han haft något med bolaget att göra.
- Varken jag, Canica eller min familj har haft något fastighetsbolag i Baltikum, säger han. Hagen dementerar även alla uppgifter om att han på något sätt antytt att han vill sälja sina aktier till Ahold.
I största hemlighet inledde dock Ahold en intern undersökning. Den 29 maj 2002 skrev Jan Andreae ett brev till Hagen där han talade om allvarliga felaktigheter och klara intressekonflikter.
HAGEN SVARADE MED SAMMA MYNT
Hagen svarade med samma mynt. Han hade flera hemligheter i bakfickan däribland side letter nummer två. Aholdtoppen tvingades i det läget att informera de interna revisorerna och den juridiska avdelningen, om löftet att köpa de resterande 50 procenten.
Det blev efter hand allt svårare för Aholdtoppen att hålla skandalerna inom huset. Företagets amerikanska advokatkontor, White & Case, krävde alla papper på bordet.
Den 25 oktober 2002 informerades Deloitte om side letternummer två. Den 12 november krävde revisionsbyrån i ett brev till styrelseordföranden Henny de Ruiter, en grundlig undersökning.
Roland Fahlin befann sig därmed i en besvärlig position. Han hade undertecknat side letter nummer två, men både i sin egenskap av styrelseordförande och medlem i den kommitté som kontrollerar boksluten, hade han hållit tyst i två år.
Vi uppmanar er att skaffa juridisk rådgivning kring den nödvändiga kommunikationen med herr Fahlin gällande hans roll i denna fråga, skriver Deloitte i brevet till Henny de Ruiter.
Den 18 november fick advoktafirman Brauw Blackstone Westbroek i uppdrag att undersöka Icaaffären. Den 13 januari 2003 var rapporten klar. Hårdaste kritiken riktades mot Michiel Meurs.SVENSKARNA SPELAT ETT SMART SPEL
Det blir också klart att svenskarna spelat ett smart spel, skriver NRC.
Aholdtoppen utgick ifrån att de utan större ansträngningar skulle konsolidera Ica. Men Icaförbundets jurist Anders Hedman visste bättre. Redan 2000 fick han via kontakter med holländska företagsjurister klart för sig, att uppgörelsen inte räckte för att Ahold skulle konsolidera, det vill säga helt räkna in Icas omsättning i sin egen.
I rapporten den 13 januari 2003 rekommenderades Ahold att överväga Fahlins position. Roland Fahlin lämnar Ahold styrelse i juni, men Andreae stannar.TIDSFRÅGA INNAN HAN FÅR GÅ
Det är bara en tidsfråga innan han får gå, kommenterade Peter Paul de Vries, direktör för aktiespararnas förening, VEB.
Advokat Peter Wakkie, som numera sitter i Aholds styrelse, säger att det inte finns några planer på att sparka Jan Andreae: Vi avvaktar den undersökning som pågår hos åklagarmyndigheten i Amsterdam. Den beräknas bli klar andra kvartalet i år, sade han till NRC Handelsblad.
