EU vill sänka svenska matpriser
EU-kommissionen håller ögonen på svensk detaljhandel, särskilt livsmedelsbranschen. Kommissionen vill få ner den höga prisnivån i Sverige genom ökad konkurrensen.
– Mat och boende är stora utgiftsposter i hushållsbudgeten för de flesta människor och de är problemområden i Sverige, säger kommissionens ekonomiske talesman, Gerassimos Thomas, till Fri Köpenskap.
– Ännu finns få tecken på ökad konkurrens, men ansträngningar har gjorts i byggbranschen och detaljhandeln för livsmedel, konstaterar Gerassimos Thomas.
"Den svenska regeringen medger att konkurrensen är svag inom livsmedelsindustrin. Etableringen av en utländsk lågpriskedja för mat under 2003 (alltså Lidl) kan sätta tryck på matpriserna", skriver kommissionen.
Livsmedelspriserna i Sverige, inklusive alkoholfria drycker, låg 15 procent över EU:s genomsnitt 2002. Endast Danmark låg högre, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat.
Sedan Sverige blev medlem i EU har priserna visserligen sjunkit från 20 procent över snittet, men mer borde vara möjligt.
Förutom Lidl intåg sätter kommissionen också sitt hopp till den av riksdagen initierade undersökningen om lokala bygglov fungerar som hinder mot att nya butiker öppnar och ökar konkurrensen.
Sverige ska nå målen att öka konkurrensen under perioden 2003-2005. Eftersom en hel del tid återstår vill kommissionen ännu inte börja rekommendera ytterligare åtgärder.
Totalt låg svenska priser 17 procent över EU-snittet 2002. Byggkostnaderna avvek mest, 31 procent över genomsnittet. Men inte allt är dyrare. Kommunikation, som exempelvis telekom, var 28 procent billigare.
Omkring hälften av den högre prisnivån i Sverige hänförs till bristande konkurrens. Resten beror på andra faktorer, som högre moms och skatter samt att Sverige är ett stort och glesbefolkat land.
Samtidigt försöker kommissionen med ett annat initiativ öppna upp tjänstehandeln mellan EU-länderna. Det ska bli lättare att sälja över gränserna och etablera sig i ett annat EU-land. Hit hör till exempel detaljhandeln, IT, reklam och resetjänster.
Tjänstehandeln har inte alls öppnats som den borde på inre marknaden. Resultatet är att det handlas mycket mindre med tjänster än med varor mellan EU-länderna.
Tjänster utgör mer än 50 procent av ekonomin i EU. Potentialen är enorm, hoppas kommissionens ekonomer. Det ska ge tillväxt och fler jobb.
