Ahold backade 10,5 procent
Icas hälftenägare, den nederländska detaljhandelsjätten Royal Aholds, försäljning backade med 10,5 procent under 2003 jämfört med året innan. Exklusive valutaeffekter ökade omsättningen med 2,7 procent.
Under fjärde kvartalet sålde Ahold varor för sammanlagt 12,7 miljarder euro eller drygt 115 miljarder kronor, också det en nedgång med nära 11 procent. Men siffrorna var bättre än väntat, och vid Euronext-börsens stängning hade Aholds aktie stigit med nära 9 procent till 6:15 euro.
För hela 2003 var Aholds omsättning 56,1 miljarder euro eller 510 miljarder kronor, vilket var en nedgång med 10,5 procent jämfört med 2002. Förklaringen är främst dollarraset, som påverkar Ahold extra hårt i och med att nära tre fjärdedelar av omsättningen sker i USA.
I USA ökade nettoförsäljningen i butiksdelen med 2,7 procent till 27 miljarder dollar eller drygt 193 miljarder kronor på helåret. Av kedjorna har Stop&Shop ökat mest, med 6,1 procent medan Giant-Landover ökat med 0,9 procent och andra kedjor med 0,7 procent.
Under fjärde kvartalet har också Stop&Shop gått bäst och redovisar en försäljningsökning med 4,5 procent till 2,4 miljarder dollar eller 17,2 miljarder kronor. Giant-Landover ökade med 1,9 till 1,3 miljarder dollar eller 9,3 miljarder kronor. Andra kedjors tillväxt var 2,7 procent och sålde för sammanlagt 2,7 miljarder dollar eller 19,3 miljarder kronor.
Grossistverksamheten i USA, US Foodservice , ökade under helåret med 2,3 procent till 17,8 miljarder dollar eller 128 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet ökade omsättningen med 6 procent till 4,1 miljarder dollar, vilket motsvarar 29,4 miljarder kronor.
I Europa ökade Aholds kedjor med 0,9 procent under helåret, medan försäljningen minskade under fjärde kvartalet med 0,4 procent till 3,1 miljarder euro eller 28,2 miljarder kronor.
Holländska Albert Heijns försäljning var oförändrad under fjärde kvartalet, och slutade på 1,3 miljarder euro. För helåret ökade kedjan med 1,5 procent till 5,6 miljarder euro, vilket motsvarar 51 miljarder kronor. Ica Sverige , vars maktbolag Ica AB hälftenägs av Ahold, redovisas inte. Men enligt tidningen Ica-nyheter var försäljningen under helåret i Ica Sverige preliminärt 74,9 miljarder kronor.
Aholds övriga europeiska kedjor sålde under fjärde kvartalet för 1,8 miljarder euro eller 16,4 miljarder kronor. Under hela 2003 var omsättningen 7,3 miljarder euro, vilket motsvarar 66,4 miljarder kronor. Det var en uppgång med 0,6 procent under kvartalet och 2,8 procent för helåret.
Grossistverksamheten som redovisas som division Foodservice Europe ökade med 4,3 procent under fjärde kvartalet till 199 miljoner euro eller 1,8 miljarder kronor. För helåret var motsvarande försäljning 841 miljoner euro, vilket motsvarar 7,7 miljarder kronor och en uppgång med 3,6 procent jämfört med 2002.
I Sydamerika respektive Asien minskade försäljningen under fjärde kvartalet.
I Sydamerika var nedgången 20 procent, medan den ökade under helåret från 2,1 miljarder euro till 2,2 miljarder, vilket motsvarar cirka 20 miljarder kronor.
I Asien sjönk försäljningen kvartal fyra till 84 miljoner euro vilket motsvarar 764 miljoner kronor. Under hela 2003 sjönk omsättningen med 20,8 procent till 363 miljoner euro eller 3,3 miljarder kronor.
Under året har Ahold bestämt att dra sig ur såväl marknaderna i Sydamerika som Asien, allt som en följd av den kris som uppstod i februari när en bokföringsskandal i det amerikanska dotterbolaget US Foodservice uppdagades.
Ahold, som är världens tredje största detaljhandelsföretag, har under året sålt sina verksamheter i Indonesien och Malaysia. Även den holländska hälsokostkedjan De Tunien har sålts, liksom godiskedjan Jamin.
I juli påbörjades försäljningen av livsmedelskedjan Santa Isabel i Chile och månaden efter såldes servicehandelskedjan Golden Gallon i sydöstra USA. Hela verksamheten i Paraguay såldes i september 2003 och i november avslöjades att även alla verksamheter i Spanien ska avyttras.
Samma månad såldes de polska stormarknaderna Hypernova i Polen till franska Carrefour. Och i december avslutades försäljningen av Supermercados Santa Isabel i Peru.
I april i år blir det även möjligt för Ahold att sälja sitt 50-procentiga innehav i Ica AB, som är maktbolaget för de svenska och norska Ica-butikerna och som även driver butiker i Danmark och Baltikum. Aholds nye koncernchef, Anders Moberg, har dock sagt att koncernen snarare vill öka innehavet för att få majoritet i det lönsamma bolaget.
När effekterna på försäljningarna av bolagen i Asien, Europa och Sydamerika märks fullt ut, talar det mesta för att Ahold kommer att tappa sin position som trea i världen räknat i omsättning. Femman, tyska Metro, ligger nu bara 23 miljarder kronor efter. Däremellan kommer amerikanska Kroger, som har tappat fart. Amerikanska Costco har däremot gått som en raket, och kan på sikt hota både Ahold och Metro. Men om dollarn förblir svag talar allt för att Metro intar plats nummer tre under 2004.
För Ahold handlar det dock om att åter fokusera på lönsamhet och minska koncernens enorma lånebörda. Den byggdes upp under den gamla koncernchefen Cees van den Hoevens tid, då verksamheten var inriktad på att med lånade pengar köpa kedjor i en aggressiv strategi om att utmana Europaettan Carrefour och på sikt även amerikanska Wal-Mart, som är världens största företag med en omsättning på hisnande 1 700 miljarder -- nästan i klass med den svenska statsbudgeten.
Den gamla koncernchefens strategi fick ett abrupt slut i februari i fjol, när bokföringsskandalen i US Foodservice svepte bort såväl van den Hoeven, finansdirektören Michiel Meurs och hela ledningen i det amerikanska dotterbolaget. För Anders Moberg, som blev omdiskuterad för sin lön och bonus, gäller det att se till att försäljningen tar fart och att kassakistan fylls på.
När Henny de Ruiter avgick som styrelseordförande på Aholds aktieägarstämma i fjol höst summerade han fjolåret som katastrofalt.
Han medgav också att såväl företagsledningen som styrelsen känt sig ansvariga för händelserna på US Foodservice, men tillade att de hade blivit förda bakom ljuset av det sofistikerade bedrägeriet som begåtts där.
de Rutier ersättes med Karel Vuursteen, som inte sparade på lovorden om hur hans företrädare hanterat krisen i US Foodservice som blev allmänt känd den 24 februari.
- Du gjorde ett fantastiskt jobb som tillförordnad vd, och tillbringade många dagar och nätter i förhandlingar med advokater, revisorer och bankmän. Du höll oss alla samman och genom detta höll du Ahold vid liv, sade han i sitt tacktal.
I listan till höger finns nästan samtliga artiklar om Ahold som Fri Köpenskaps nätupplaga har skrivit under 2003. Längst ner finns en länk till aktiekursen i Amsterdam och New-York, som kan följas minut för minut. Sedan februarikrisen har värdet på aktien nära nog tredubblats, och det är i alla fall ett tecken på att Ahold är på rätt kurs.
