- Dåliga ekonomin har inget samband med cancerlarmet
Livsmedelsverket brottas med ekonomiska problem. I februari var verkets underskott 20 miljoner, och nu ska 12 personer sägas upp. Men till hösten måste man spara mer.
Generaldirektör Bertil Norbelie säger dock bestämt att förra veckans akrylamidlarm inte har någon koppling till verkets dåliga ekonomi.
Enligt Norbelie har verket inte heller blivit nerringt av oroliga konsumenter.
– Däremot har media oroat sig för att vi har oroat konsumenterna.
Journalistikprofessor Stig Hadenius och krönikören Malin Siwe tillhör dem som kritiserat verket hårdast. I en debattartikel i DN respektive en kolumn i Metro hävdade de att larmet var ett försök att få politikerna att anslå mer pengar till verket. Jordbruksminister Margaretha Winbergs besked att verket får en miljon för att kartlägga barn och ungdomars kostvanor sågs som ett bevis för att man lyckats.
Bertil Norbelie säger att den studien har varit planerad under en lång tid, och att Livsmedelsverket sände in underlaget till departementet redan i höstas.
– Men visst är det viktiga pengar för oss för att vi ska kunna genomföra studien, säger han.
Livsmedelsverkets underskott var i februari cirka 20 miljoner kronor, vilket bland annat beror på att lönekostnaderna har ökat mer än beräknat. Ett besparingsprogram innebär sannolikt att 12 personer måste sägas upp.
De planerade neddragningarna berör framförallt tre områden:
• Kontrollen av giftrester i importerade frukt och grönsaker dras ner kraftigt.
• Muntlig information om tillsatser och aromer upphör. I stället hänvisas till den skriftliga informationen.
• Näringsdatabasen läggs ner.
Detta är ett utdrag ur en artikel publicerad i veckans pappersutgåva av Fri Köpenskap,
