Ny rapport: Lönsamheten ökade mer i livsmedelshandeln
Den svenska livsmedelsstrategin beslutades 2017. Jordbruksverket har i uppdrag att regelbundet följa upp och utvärdera genomförandet av den samt rapportera tillbaka relevant beslutsunderlag till regeringen. De senaste siffrorna visar att förädlingsvärdet i livsmedelskedjan, som är värdet på produktionen minus värdet av insatsvarorna, ökade mellan 2016 och 2020. Ökningen var däremot inte lika stor som den i näringslivet i stort.
Även produktionsvolymen hade ökat inom flera områden 2021 jämfört med 2016.
– Det är positivt att förädlingsvärdet ökade i hela livsmedelskedjan och att produktionsvolymen ökade för flera sektorer inom primärproduktion och att det finns en trendökning i produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.
Mellan 2016 och 2021 ökade den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel med 25 procent till drygt 103 miljarder kronor.
Lönsamheten i livsmedelskedjan var däremot generellt sett oförändrad mellan 2016 och 2021. Mellan olika led fanns det däremot tydliga skillnader. I restaurangledet minskade lönsamheten medan den ökade i livsmedelshandeln.
– Vi kan se att effekterna på företagens lönsamhet under perioden i stor omfattning har påverkats av yttre omständigheter, så som torkan 2018 och covid-19-pandemin. Priserna på insatsvaror och produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som marknadspriserna stigit i olika grad, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Inom ramarna för livsmedelsstrategin finns också sju miljökvalitetsmål. Det bedöms inte vara realistiska att kunna uppfyllas fram till 2030 även om utvecklingen bedöms ha gått åt rätt håll på flera områden. Det mål som bedöms var troligast att kunna nå är 'giftfri miljö'.
