Svensk Handel kom nyligen med en rapport som prognostiserar att online kommer att stå för 6 till 11 procent av dagligvaruhandeln år 2025. Rapporten säger dessutom att antalet butiker förblir i princip oförändrat under samma period. Jag tror att online kommer att utgöra minst 11 procent om sju år och har dessvärre inte lika optimistisk syn på utvecklingen av antalet butiker.

2017 stod online för hela branschens tillväxt. Såvida inte svenskar börja handla avsevärt mycket mer livsmedel än tidigare betyder den fortsatta tillväxten online mindre omsättning per kvadratmeter (givet oförändrat antal butiker och säljyta). När online utgör 11 procent av den totala marknaden så är det en genomsnittlig siffra som i praktiken innebär att vissa kategorier, så som kolonialvaror, handlas betydligt mer än 11 procent online. I större butiksformat utgörs ungefär 40 procent av omsättningen av sådana kategorier. Dessutom är online överrepresenterat i de större städerna, vilket gör siffrorna och därmed konsekvenserna än större i dessa regioner.

Till detta ska tilläggas att snittkvittot är tre gånger högre online, vilket betyder att man handlar på sig mer vid varje tillfälle. Alltså bör större delen av kompletteringshandlandet ske i mindre butiker. I min värld betyder detta scenario att både omsättningen per kvadratmeter och trafiken kommer att minska i de större butiksformaten.

Oavsett vem som har mest rätt gällande antalet butiker år 2025 kan vi konstatera att online påverkar hur vi handlar livsmedel i framtiden. År 2018 är inte bara det stora året för e-handels frammarsch, det är även året för ombyggnationer. Uppemot 30 procent av alla Icabutiker bygger om i år och även Coop har lanserat ett megaprogram för ombyggnation. Det jag vill komma till är att butiker som bygger om borde ta tillfället i akt och anpassa för nästa generations köpbeteende.

Service och inspiration kommer att bli allt viktigare parametrar för att skapa upplevelsen som krävs för att få kunderna till sin butik. Vi vet att onlinehandeln minskar behovet av vissa kategorier i den fysiska butiken, medan andra kategorier blir desto viktigare. Om butiken ändå ska byggas om skulle jag se över butikens säljyta.

Dels anpassa den till kategorier som blir viktiga för upplevelsen, men också passa på att optimera ytan för att säkerställa maximal bruttovinst utan att tappa försäljning. Det finns effektiva metoder att ta hjälp av. Jag tror heller inte att dagens raka hyllmeter med uppstaplade varor kommer att betraktas som upplevelse år 2025. Liksom all annan detaljhandel behöver livsmedelsbutiker plocka in koncept från andra branscher för inspiration och produktexponeringar. Kanske är detta lättare sagt än gjort, men framtiden kräver förändring.

Rickard Danielsson, grundare och vd för Retail Academics

Artikeln är en del av vårt tema Krönika.