Maten är vinnare i citykärnan
– Det har egentligen inte hänt så mycket med stadskärnorna sedan gågatorna introducerades på 70-talet. Det som har förändrats är stadens innehåll: vi får allt fler restauranger och serviceinrättningar samtidigt som sällanköpshandeln har backat ut. Det säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef på WSP analys och strategi.
Tillsammans med Fastighetsägarna mäter WSP sedan fem år stadskärnor i 60 mellanstora svenska städer för att få en bild av stadens innehåll. Butiker, restauranger, hotell, service (som exempelvis tandläkare, gym) syns i rapporten Cityklimatet; alltså verksamheter med betalande funktioner i gatuplan.
– Gallerier och museum kommer inte med i mätningen. Men museishoppen kan göra det, förklarar Fredrik Bergström.
Hur ser det då ut: tappar detaljhandeln i stadskärnorna gentemot externhandel och e-handel? Svaret är: något.
– Men tappet är inte stort och det finns också en naturlig begränsning, staden kan inte växa hur mycket som helst, säger Fredrik Bergström och fortsätter:
– Nu har hela Sverige skaffat sig externhandelsområden och citygalleria. Det racet lite färdigkört. Det kommer aldrig att bli som på 00-talet igen. Det byggs inte nya handelsplatser överallt.
Dagligvarorna – här räknat som matbutiker, apotek och liknande – har klarat sig bäst. I ett femårsperspektiv har de ökat både i antal och omsättning i stadskärnorna. En hypotes är att det beror på förtätning, allt fler bor i staden och handlar i närliggande butiker.
Sällanköpshandeln har haft det tuffare. Externhandeln är en fortsatt konkurrent och e-handeln tar en allt större del av sällanköpsvaruhandelns tillväxt. Inte minst inom sko- och beklädnadshandeln som ofta har en viktig roll i stadskärnorna.
När frisörer, nagelsalonger, kiropraktorer, gym tatuerare, nyckelservice blir allt vanligare inslag i gatubilden, ändrar stadskärnan så sakta karaktär. Serviceinrättningar (som kan gränsa till handel) blir allt vanligare.
– De bidrar till stadskvaliteten med verksamheter öppna fler timmar på dygnet. Men de är en utmaning för fastighetsägarna. De här företagen är ett annat gäng än de etablerade, standardiserade kedjorna, kommenterar Fredrik Bergström och lägger till:
– Här kommer vi nog att få se en konceptualisering och kedjefiering.
Men även om antalet sådana serviceföretag är många är deras samlade andel av citykärnans omsättning ännu inte stor.
Ängelholm, följt av Uppsala, Umeå, Ljungby och Varberg är 2012-2016 års vinnare, räknat på omsättningsutvecklingen i stadskärnorna.
Bottennoteringen innehas av Uddevalla, med Skara och Värnamo i sällskap.
