Vi vet redan att bristen på unga vuxna som vill arbeta i butik är stor. För vissa finns drömmen om att äga sin egen butik, men för de flesta avskräcker helgjobb och arbetstiderna tillsammans med löneutvecklingen inom branschen eftersom man vill ha balans i livet och en bra löneutveckling. Urbaniseringen fortsätter och de unga söker sig till storstäderna för att hitta karriären där. Egentligen är det konstigt att inte branschen lyckas attrahera fler, många unga drömmer om ett liv som egenföretagare, man gillar fortfarande fasta anställningar och man vill ha ett jobb är meningsfullt. Kanske det är på den sista punkten det brister, branschen lockar med karriär och chefskarriär, men de unga vill ha meningsfullhet.

Utöver jakten på arbetskraft stiger antalet artiklar som diskuterar räntehöjningar och inflationen, ett tecken på den finansiella oron och förväntningar på en börsnedgång och lågkonjunktur.

I rapporter förutsätts dagligvaruhandeln växa med omkring 2,5 – 3 procent under de närmaste åren, men frågan är hur tillväxten egentligen blir när priserna på grund av inflation börjar slå till på allvar, villapriserna sjunker på grund av högre räntor och fler förlorar sina fasta tjänster? Lägg därtill Brexit och följpåverkningar för både priser och politik inom och utom EU.

Konsumenterna är priskänsliga, det vet vi. Krisen runt 2009 öppnade upp rejält för lågprisbutikerna. Nu vill kedjor som Lidl växa i värdekedjan och ompositionera sig. Det innebär möjligheter för aktörer som erbjuder konsumenter en lägre kostnad och som tar en mindre andel ur deras plånbok. Samtidigt har kunderna blivit mer kvalitetsmedvetna och förutsätter att de ska få allt nu, direkt, med minsta möjliga ansträngning. Det skapar möjligheter för den snabbfotade. Men det kanske inte är på mat som dagligvarubutikerna kommer att tjäna pengarna. Fler kedjor tittar lystet på verksamheter som att sälja big data, framförallt mer specialiserad kunddata till olika typer av leverantörer liksom försäkringar, resor och servicetjänster som matleverans till kunderna. Och varför inte, lyckas man inte locka kunden till butiken eller säljer mindre andel mat så gäller det att öka andelen av plånbokspengarna på annat sätt.

MAYA SAKSI

Chefredaktör