Ledare: Mät – det är allvar nu!
Om svenska företag menar allvar med att vara långsiktiga hållbara, måste frågorna in i affärsplanerna. Här är dagligvaruhandeln redan på banan, konstaterar Fri Köpenskaps chefredaktör apropå det kommande lagkravet på obligatoriska hållbarhetsredovisningar.
Sverige har tagit Europaparlamentets beslut om obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag med minst 500 anställda på största allvar. I torsdags förra veckan skickade inrikesminister Anders Ygeman en remiss till lagrådet, som ett led i förberedelserna för en lagstiftning om företagens rapportering på området. Tanken är att frågor som har med företagens påverkan på samhället, inte minst när det gäller deras sociala och miljömässiga ansvar, ska integreras i affärsplanerna.
För att vara bäst i klassen vill regeringen skärpa de krav vi som EU-medlem har åtagit oss att följa. I I Sverige ska, om regeringen får som den vill, kravet gälla för företag som har mer än 250 anställda, en balansomslutning på mer än 175 miljoner och en nettoomsättning på mer än 350 miljoner.
Jag kan inte tycka annat än att det är alldeles utmärkt. Det kommer, om det genomförs, att stärka svenska företags varumärke internationellt, och visa vad Sverige som nation vill stå för. Genom att mäta utvecklingen inom konkret definierade områden som har med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet att göra, tydliggör företagen vad de anser vara viktigt. Självklart måste de också, om de på allvar tycker att frågorna är fundamentala, integrera dem i sina affärsplaner.
Därför har dagligvaruhandeln all anledning att sträcka på sig. De flesta dagligvarukedjor uppfyller redan de krav som EU-direktivet ställer. Utifrån en analys av omvärlden och den egna verksamheten har kedjorna tagit fram mål och strategier för de hållbarhetsfrågor som de vill driva.
Redan en hastig blick i rapporterna får vi Curt Nicolins tes bekräftad: det som mäts utvecklas! Så ser vi till exempel i Coops årsrapport 2015 att andelen ekologiska och miljömärkta livsmedel i deras sortimentet har ökat från dryga 6 procent 2013 till nästan 11 procent 2015. Lidl redovisar klart minskade koldioxidutsläpp från sina godstransporter.
Särskilt imponerad är jag av Axfoods hållbarhetsrapport. De är klart överlägsna i antalet mål som mäts och redovisas.
På många sätt är Dagligvarubranschen världens viktigaste bransch. Få branscher är så nära sina kunder, omsätter så stora belopp och har lika stor påverkan på miljö och människors arbetsvillkor. Med det följer ett stort ansvar. Om dagligvarubranschen sätter ned foten blir det också resultat.
Störst möjlighet att påverka har kedjorna när det gäller emv-varor. Här borde kedjorna fullt ut, om de menar allvar, kunna driva de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga. Det är också där flera av dem har ställt in sitt fokus. Vilka krav kedjorna sedan ställer på de fristående producenterna och leverantörerna, blir en verkligt spännande fråga.
Det är rimligt att ifrågasätta om handeln överhuvudtaget ska sälja varor som den inte anser vara försvarbara ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Hur trovärdigt är det?
Vilken kedja blir först med att marknadsföra sig med att ha den hållbaraste matkassen? Se där ett lysande fält att profilera sig på!
För att spinna vidare på Nicolins tes: den som mäter har något att berätta!
GÖRAN CARSTORP
