23948sdkhjf

Debatt: Fel ge handlarna ansvaret

Svensk Handel begär att butiker ska få rätt att avvisa personer, och de som vägrar lämna lokalen ska dömas för olaga intrång. En fredad zon ska sträcka sig fem meter från butikens entréer. Personer ska också kunna portas.

Svensk Handels krav om en fredad zon kan till exempel innebära att handlare tar sig rätten att avvisa tiggare utanför sina butiker. Men vilka anses som tiggare – Röda korset, Frälsningsarmén, den lokala skolklassen? Eller är det tiggeriet undantaget? Om de är undantagna regeln kommer handlarna med det här förslaget kunna agera som poliser och godtyckligt avvisa folk från platsen.

Svensk Handel missar att Sverige har en fungerande polismyndighet som kan avvisa störande element från en butik om personen bryter mot våra lagar. Om handlarna tillåts skapa ett organiserat medborgargarde, som ska agera utanför butikerna för att sortera vilka som får vistas där, har vi nog gått över en farlig gräns där det börjar likna strömningar som fanns under 30- och 40-talen i Sverige. Vad blir nästa steg i utvecklingen? I Sverige är, än så länge, våra offentliga rum till för alla oavsett inkomst. Risken med detta förslag är att det kommer förändras. Om människorna ska stifta egna lagar ser vi snart fler som drabbas; kanske missbrukare, hemlösa, pensionärer eller de med avvikande klädsel.

Med detta förslag kommer det bli tydligare att pengar styr och inte medmänsklighet. Men det kommer också skapa ett nytt fenomen där butiker med fredade zoner kommer att ställas mot de medmänskliga affärerna. Klass kommer att bli än mer tydligt i våra butiker. Medelklassen har råd att handla i de butiker som lägger kostnaden för sina medborgargarden på matpriserna och låginkomsttagare handlar i de som inte gör det.

Fattigdom går inte att lagstifta bort, den går inte heller att utestänga från våra offentliga rum. Fattigdom handlar om de människor i samhället som har det sämst ställt. Att särbehandla dem är att skapa ett segregerat samhälle, ett Vi och Dom- samhälle, där pengar ger rätten att bestämma över de som inget har. Det är staten som har ansvaret – inte handlare, aktivister eller kyrkor.

Vi på Dik Manusch anser att förslaget inte är rätt väg att gå utan att man alltid i första hand måste se människan, hjälpa de utsatta och motverka utanförskap. Lägg tillbaka ansvaret hos dem det tillhör, de som styr vårt land!

Britt-Inger Hedström Lundqvist etnolog och redaktör Dik Manusch
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094