Det tas lite hänsyn till fiskens välfärd
Fiskedebatten har aldrig varit så het som nu. Men det pratas nästan uteslutande om miljö, fångstmetoder och bestånd – inte så mycket om fiskens välfärd på individnivå. Många forskare hävdar att fisken känner smärta på samma sätt som människan, och på certifieringarna ASC och KRAV tror man att debatten om fiskens välfärd bara kommer att öka.
Men en baksida i debatten som sällan får någon större uppmärksamheten är djurvälfärden inom fiskeindustrin. Detta trots att en bläckfisk är ungefär lika smart som en hund.
Fiskar har samma receptorer i hjärnan för att känna smärta som människan, och forskare menar att ja, det är självklart att fisken känner smärta – annars skulle den skada sig hela tiden. I forskningstester syns till exempel tydligt att fiskens stressnivåer höjs när den utsätts för smärta.
Vissa kritiker har dock länge hävdat att fisken helt enkelt inte har neurofysiologisk kapacitet att vara medveten om smärta, och att deras reaktioner därför inte kan jämföras enligt mänskliga kriterier.
Något definitivt svar finns inte i forskningen i dag, men allt mer tyder på att fisken känner smärta som människan känner den, även om fisken inte uttrycker smärtan på samma sätt. Den skriker inte.
På märkescertifieringen ASC, som riktar sig till odlad fisk, tror man att djurvälfärdsdebatten kommer att bli allt starkare i framtiden, ju mer medvetna konsumenterna blir.
– Debatten kommer definitivt att komma dit, det pratas redan om det. Just nu handlar våra krav mest om saker som fisktäthet, vattenkvalitet och att inte använda antibiotika – inte slakt av fisk. Men Rom byggdes inte på en dag, och man måste ta det stegvis, säger Barbara Janker, marknadsansvarig på ASC för Nordeuropa och Skandinavien.
Med tanke på den långa lista av regler och krav som finns för djurvälfärd när det gäller exempelvis grisar och kor kan det tyckas vara märkligt att fiskeindustrin använder samma metoder när det gäller hanteringen av fisk som alltid. Fisken kastas fortfarande in i båten, och kvävs till döds, eller får gälbågarna avskurna.
Men det kan komma att ändras i framtiden. KRAV är en organisation som kommit långt på området. Bland annat i form av regleringar för hur länge fällor får ligga i och vilka typer av redskap som får användas.
– KRAV har världsunika regler när det gäller djurvälfärd, det är ett av våra viktigaste mervärden. Det genomsyrar allt vi gör, men om man sätter allt för hårda regler går det inte att komma igång. Det måste också vara möjligt att genomföra. Vi ser att även små regler gör skillnad för djurens välfärd, säger Kristin Karlsson, presschef på KRAV.
I regelverket för KRAV-certifiering finns en paragraf som säger att ”du som fiskar med fartyg längre än 24 meter ska undersöka möjligheterna att använda en bedövningsmetod ombord”.
– Tanken med regeln är att lyfta möjligheten med bedövning, som ett första steg inom detta område. Att sätta upp generella skallkrav kring bedövning har också hittills visat sig svårt, eftersom den tid det tar för fisken att dö beror helt på arten, behandlingen och temperaturen. Utvecklingen är inte tillräckligt långt fram för att ställa upp strikta krav, men vi har en förväntan att de KRAV-certifierade företagen ska ligga i framkant och utvärdera möjligheterna, säger Kristin Karlsson.
Internationellt, menar Krav, pratas det mer om djurvälfärd hos fisken, men det saknas organisationer som aktivt driver frågan längre upp på agendan hos fisket.
– Alltmer forskning sker och det försöker vi följa upp genom att bland annat ha den kunskapen representerad i vår fiskekommitté. Våra regler som kan kopplas ihop med djurvälfärd vid fiske riktar främst in sig på fångstmetod och inte slakt, men sett framöver är det intressant att även se över möjligheten för sådana idéer, säger Kristin Karlsson.
