– Två miljarder människor äter redan insekter! Det finns 1 900 ätbara sorter. FN har verkat sedan 2003 för att vi ska äta mer insekter i västvärlden. Insekter är snabbodlade, det krävs väldigt mycket mindre foder än för att framställa nötkött, och man behöver nästan inget vatten, säger Annika Grälls.

Hon leder ett forskningsprojekt på Örebro Universitet, där ett gäng forskare ska kika på alternativa framställningsmetoder av animalisk föda i stadsmiljö. En halv miljon kronor har de fått för att börja med det här. Och ja, ”alternativa” betyder insekter.

– För de flesta är insekter en väldigt bra råvara, det handlar om tillagning och smaksättning.

Det är kulturella – och inte rationella – faktorer som gör att vi i västvärlden inte äter insekter. Insekter är mer klimatsmarta än andra proteinkällor, och smakar helt okej, till och med gott, enligt de flesta som testat. Så vad är problemet då?

– Det handlar om attityder, och attityder kan man jobba med. Vi har ju ändrat våra matbeteenden många gånger i historien. Även om vi är uppväxta på gravad lax och sill så tyckte vi länge att
sushi var jättemärkligt – äta rå fisk?

Det var i Hongkong för ett och ett halvt år sedan som idén till projektet slog rot. Annika Grälls var där på en middag, och hamnade av en slump bredvid arkitekten Rahel Belatchew. Hon är hjärnan bakom konceptet Buzzbuilding, som enkelt uttryckt är skisser på hur insektsfarmar i stadsmiljö skulle kunna se ut. Resten av middagen pratade de framtidens mat.

– Jag tycker det är jättespännande eftersom jag jobbat mycket med mat och innovationer – och det är också det uppdraget jag har nu inom Örebro Universitet. Vi pratade också om att det vore jättekul att testa om det går att använda Buzzbuilding-idén i verkligheten.

Buzzbuildings insektsfarmar är tänkta att ligga i rondeller. Nio insektsfarmar i lika många Stockholmsrondeller skulle göra hela huvudstaden självförsörjande på protein, enligt arkitektbyråns uträkningar. Nu arbetar Annika Grälls med att ta det här från idé till verklighet.

– Det finns jättemånga utmaningar – inte bara de som handlar om attityder. Vi bygger rondeller av trafiksäkerhetsskäl till exempel, men då kan man ju fundera på att nyttja mark i städer som inte används i dag – som hustak. Man behöver också titta på hur frågor som djurskydd ska hanteras.

Ett annat hinder är att det just nu inte är tillåtet att sälja insekter som föda.

– Vi behöver titta på hur man löser den frågan. I dag måste man söka tillstånd för varje enskild insekt och visa hur man ska klara att hantera livsmedelsäkerheten. Det kommer ta lite tid med lagstiftningen, men vad gäller trender bland konsumenter går det jättefort. Om några år tror jag att vi är där.

Projektet är en trestegsraket. En halv miljon kronor har Annika Grälls fått beviljade för steg ett, förstudien, som löper året ut. Om det faller väl ut hoppas hon få pengar beviljade för att slutföra steg två och tre.

– Då handlar det om att ta fram bra, nya, spännande och klimatsmarta produkter utifrån det här proteinet. Det kommer vi behöva göra i samarbete med aktörer som handeln och Livsmedelsverket.

Om Annika Grälls

Aktuell: Är projektledare i forskningsprojektet ”Äta syrsor – kittlar dödskönt i kistan” på Örebro universitet, som precis tilldelats en halv miljon kronor. Projektet är ett samarbete mellan universitet, Arkitektbyrån Belatchew, Ica, Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län.

Ålder: 52 år.

Familj: Make och dotter.

Bakgrund: Är utbildad arkeolog och har läst antropologi. Drivit företaget Skillnad AB. Har skrivit matböcker för vilka hon belönats med Gourmand World Media Award. Har gjort radio och varit verksamhetsledare på Måltids-riket. Började jobba på Örebro universitet i augusti.

Fritid: Är ordförande i Elitfotboll dam och sitter i styrelsen för Fotbollsförbundet. Har skrivit fotbollsböcker, bland annat ihop med Pia Sundhage.

Favoritmat: ”Jag tycker om att testa ny mat, jag är inte typen som äter samma hela tiden. Men nu på våren äter jag mycket rödbetor och sparris.”

Godaste insekten: ”Syrsa. Den är god naturell och torkad. Sen blir bakverk bra med syrsmjöl också, även om själva syrsan inte smakar något då.”

Vill äta middag med: Kofi Annan.

Om Icas del i projektet: ”De tycker att det är spännande med insekter och inser nog att ”det här måste vi förhålla oss till på något sätt”.

Bästa inhemska insekterna: ”Enligt SLU är det gräshoppa, honungsbi och mjölbagge”.