Ledare: Branschglidning för 50 miljarder
DLF:s rapport ”Multichannel consumer 2020”, som publicerades i höstas, borde ha gett hela dagligvaruhandeln skrämselhicka. Dagligvaruhandeln hänger inte med i tillväxten av livsmedelsförsörjningen av befolkningen.
Prognosen fram till 2020 ser i stort sett likadan ut. Om inte dagligvaruhandeln lyckas vända trenden, kommer den att 2020 ha tappat nästan nio procentenheter av den andel på 64,2 procent av dagligvaruhandeln som den hade år 2000.
Det kanske inte låter så allvarligt – omsättningen ökar ändå. Men räknar vi på vad förändringen innebär i förlorad tillväxtpotential blir det jobbigare. Utvecklingen innebär att dagligvaruhandeln går miste om en tillväxt på 50 miljarder, momsen inräknad. Eller 5 000 kr per svensk.
50 miljarder- så fick branschglidningen en prislapp till slut. Det är pengar som kommer att bygga upp nya aktörer i konkurrens med den traditionella branschen och stärka deras relationer till marknaden och konsumenterna.
Det här är vad som händer om en bransch fastnar i sina egna framgångskoncept. Dagligvaruhandelns styrka – att leverera allt till alla – har öppnat dörren för aktörer som gör tvärtom. Det kan inte dagligvaruhandeln som branschledare replikera på - om den inte är beredd att konkurrera med sig själv.
Richard Kyhlberg, vd på designbyrån Blink, gav på Fri Köpenskaps frukostseminarium före påsk om branschglidningen inom dagligvarubranschen ett exempel på en branschaktör som tänkt till i den här frågan. Blink fick i uppdrag av den stora amerikanska dagligvarukedjan Ahold att formge en ny butikskedja åt dem. De nya butikerna skulle vara något helt annat än Aholds gamla trötta butiker som långsamt tappade marknadsandelar – och det var fritt fram att skapa en konkurrent med de egna butikerna.
Resultatet, bfresh, blev ett koncept med närbutik, restaurang och saluhall i ett, med olika tempo under dygnet och med stor dynamik mellan premium och lågpris i utbudet.
Det här visar vilka möjligheter som finns när en aktör vågar utmana sig själv. Helt utan svensk motsvarighet är det inte. Delvis är det vad Axfood gör genom sitt delägarskap i Urban Deli, som liksom konceptgrannen Paradiset påminner om idéerna som bfresh bygger på.
Richard Kyhlberg berättade också att Blink inte resonerat i termer av digital kontra fysisk handel när de formgav bfresh. Det känns befriande. Det är inte så det ser ut ur konsumentens perspektiv. För konsumenten handlar det om den egna identiteten och om relationen till varumärkena och den lokala butiken.
Just värdet av den lokala relationen och identiteten var något som alla tre föreläsare på Fri Köpenskaps frukostseminarium framhåll, såväl Per Nilsson, affärsutvecklare på Gruppo Di Luca som Lennart Wallander, vd på Food & Friends och Richard Kyhlberg på Blink.
Det är i det lokala som de allra bästa förutsättningarna finns att skapa, underbygga och förstärka nära, personliga relationer med varje enskild kund. Här kan kunden med egna ögon se om butiken eller producenten står för det som hon själv tycker är viktigt.
GÖRAN CARSTORP
Ps! Fick du inte plats på Fri Köpenskaps fullsatta frukostseminarium om branschglidningen i dagligvarubranschen? Då kan se den på www.fri-kopenskap.se under fliken Webb-TV. Vi kunde inte låta bli att dokumentera seminariet med hjälp av en smartphone uppställd på en äggpåse. Less is more! Ds!
