Många butiker är inte tillgängliga för alla
Att inte göra butiken tillgänglig för alla – även dem med funktionsnedsättning – minskar inte bara kund- flödet. Det kan dessutom, i värsta fall, leda raka vägen till domstol. Trots det misslyckas många med att tillgänglighetsanpassa butiken.
För att alla så obehindrat som det går ska kunna handla sina varor krävs det att butiken så långt som möjligt är anpassad
efter att olika människor har olika förutsättningar.
Men där misslyckas många, enligt en undersökning som Konsumentverket har gjort bland 508 butikschefer inom detaljhandel. Det kan handla om trånga gångar, att automatisk dörröppnare saknas eller att det inte finns hiss eller ramp om det är trappsteg vid entrén.
– Å andra sidan är de flesta butikschefer väldigt serviceminded och vill så klart att kunderna ska komma in. Vad gäller tillgänglighet för rullstol inne i livsmedelsbutik finns det ju dessutom en win-win-situation i och med att många har kundvagnar, och då krånglar det till det om lokalen har flaskhalsar och ojämnheter, säger Anna-Carin Widmark, ansvarig handläggare för rapporten och handläggare funktionshindersfrågor på Konsumentverket.
– När man säger ”funktionsnedsättning” tänker nog många spontant på rullstol, att det ska vara plant och att det ska gå att ta sig fram. Många tänker nog inte på att lagen gäller även personer med syn- eller hörselnedsättningar, tillägger hon.
I undersökningen framkommer att bara 17 procent av de tillfrågade butikscheferna hade gjort någon form av inspektion över eventuella tillgänglighetsbrister de senaste två åren. Inte ens en av tre kände till vilka tillgänglighetskrav som finns enligt lag, och lika få hade tagit del av information kring hur tillgängligheten i butiken kunde bli
bättre.
Samtidigt visar undersökningen att en klar majoritet av butikscheferna själva anser att de prioriterar tillgänglighetsfrågor.
En tillgänglig butik är bra för alla, och dessutom ekonomiskt fördelaktig, menade många.
Lite över hälften av de tillfrågade hade dessutom gjort tillgänglighetsförbättringar de senaste två åren, den vanligaste åtgärden är att gångarna i butiken har breddats. De som inte gjort några tillgänglighetsförbättringar motiverade det med att behovet inte fanns – men det fanns så klart andra skäl också.
Det största hindret för handlarna var själva lokalens begränsningar. Bara ungefär en femtedel menade att det var ekonomin som satte käppar i hjulen för dem.
Förvånande, tycker Anna-Carin Widmark.
– Man skulle ju kunna tro att skälet till att det inte gjorts några åtgärder är att man tror att det kostar mycket pengar. Men så var det inte. Även om butikscheferna säkert kan göra
mycket mer behöver de kanske någon som fysiskt kommer och inventerar och berättar: ”det här och det här behöver du göra.”
Butikschefens skyldighet
Butikschefer är skyldiga att ta bort tillgänglighetsbrister om de är ”enkelt avhjälpta”.
Det kan handla om:
Fysiska hinder som mindre nivåskillnader och tunga dörrar, kontrast- och varningsmarkeringar, skyltning, ljudmiljö, belysning, ledstänger och fast inredning.
Källa: Konsumentverket, Svensk Handel
Lagändringen få känner till
Den första januari 2015 förändrades diskrimineringslagstift-ningen. Sedan drygt ett år tillbaka kan personer med funktionsnedsättning anmäla butiker för diskriminering om det finns brister i tillgängligheten. Den som är ansvarig för verksamheten kan då bli skyldig att förbättra tillgängligheten. DO kan också välja att pröva ärendet i domstol. I dagsläget gäller det här bara butiker som har över nio anställda. I Konsumentverkets undersökning framkom att 65 procent av butikscheferna inte kände till den här lagändringen.
90 procent av den minoritet som faktiskt kände till lagändringen
menade att den inte skulle påverka butikens arbete med tillgänglighet, service och bemötande av funktionsnedsatta.
Källa: Konsumentverket
