23948sdkhjf

Debatt: Etnisk mat är en guldkista

Dagligvaruhandeln missar de stora möjligheter som öppnar sig i invandringens kölvatten. Istället söker sig de nya kunderna till små, framgångsrika etniska matbutiker eller privatimporterar, skriver veckans debattör i Fri Köpenskap Maria Masoomi. Maria Masoomi är dietist, kock, kokboksförfattare, inspiratör och mångfaldskonsult.
Svensk livsmedelsindustri och livsmedelshandel har inte riktigt insett att det finns en stor ekonomisk potential i våra invandrares matvanor, traditioner, matkunskaper och kontaktnät över hela världen. Den enorma resurs som invandrare utgör har vi i Sverige hittills varit dåliga på att nyttja – särskilt inom primärproduktion, livsmedelsförädling och matexport, men även inom livsmedelshandeln.

Svenska konsumenter tillhör de mest matglada och nyfikna konsumenterna i hela världen. Tack vare alla de flitiga resor svenskar gör till när och fjärran har de lyckats komma i kontakt med världens alla kök och därför vill de gärna, väl hemma, återuppleva det de har ätit utomlands. Om handeln bejakar etniska mattraditioner vinner de inte enbart nya kundkategorier i form av våra invandrare, utan även i allra högsta grad majoritetsbefolkningen.

Det mångkulturella Sverige har introducerat nya högtider såsom det kurdisk-persiska nyåret som infaller i mars och som även firas av många andra folkgrupper, det muslimska Ramadan, den ortodoxa julaftonen och påsken, det assyriska nyåret och den chilenska nationaldagen. Dessa högtider firas av ett stort antal människor i Sverige, med mat och med måltiden i centrum. Men svensk dagligvaruhandel förlorar, p g a ointresse eller okunskap, miljontals kronor till små men mycket framgångsrika etniska matbutiker, till vilka sedan länge även en betydande andel av de svenska matkunderna har hittat.

I egenskap av dietist, kokboksförfattare, inspiratör och mångfaldskonsult med rötter i Orienten vet jag att kärleken till mat och måltid är större i många invandrarländer jämfört med Sverige och att den nostalgiska relationen till mat bara stiger efter emigrationen. Mat är nämligen den del av kulturen som är lättast att hålla kvar efter emigrationen, särskilt när man mot sin vilja lämnat sina rötter. Vill man se äkta svenskar ska man åka till Minnesota. Det är där svensken kommer fram!

Vi svenskar kan antingen se våra emigranter som offer som bör tas hand om och som en kostnad som vi har fått på halsen, eller också som värdefulla resurser som med sin matkunskap och sina spännande mattraditioner och matvanor kan berika svenskt jordbruk, dagligvaruhandel, livsmedelsexport, matturism och matkultur. Det finns miljarder att tjäna på det guldläge som vi har i Sverige. Mångfald är alltid så mycket bättre än enfald, för den är lika med business. Om vi är smarta nog!
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.14