Matförgiftning dyrt för Sverige
Sjukdomskostnaderna för matförgiftning i Sverige överstiger en miljard kronor per år. Det visar en ny analys från AgriFood Economics Center som undersökt ekonomiska effekter av fem vanliga livsmedelsburna sjukdomar. Handel och restaurangnäring bär ett stort ansvar.
En ny studie vid AgriFood Economics Centre har beräknat antalet sjukdomsfall och kostnader för fem olika bakterier som smittar via livsmedel: campylobacter, salmonella, EHEC, yersinia och shigella. Kostnaderna uppgår till mer än en miljard kronor årligen, vilket är ungefär dubbelt så högt som man tidigare trott.
Dyrast och vanligast totalt sett är campylobacterinfektioner som står för 629 miljoner kronor, drygt 60 procent, av de totala sjukdomskostnaderna. Salmonella står för 230 miljoner kronor och EHEC för 76 miljoner kronor av de totala kostnaderna. EHEC är mindre vanligt förekommande men har en dubbelt så hög kostnad per sjukdomsfall som de övriga sjukdomarna.
I beräkningarna ingår kostnader för medicin, sjukvård, rehabilitering och produktionsbortfall vid sjukskrivning. Dessa kostnader har beräknats både för de fem huvudsjukdomarna och för de olika följdsjukdomar man kan få, vilket är en anledning till att kostnaderna är högre än i andra studier, enligt Kristian Sundström, nationalekonom på AgriFood och författare till studien.
Så många som 15 procent kan till exempel få problem med leder och tarmfunktioner, problem som i värsta fall kan sitta i flera år. I vissa fall kan även värre och ibland livshotande sjukdomstillstånd uppstå, vilket det senaste stora EHEC-utbrottet i Tyskland visade.
En viktig del i arbetet att ta fram kostnaderna har också varit att modellera hur många fall som verkligen inträffar årligen. Exempelvis rapporteras årligen 7 880 fall av campylobacterinfektion, medan det verkliga antalet fall beräknas överstiga 70 000.
Forskarna har uppskattat att det verkliga antalet sjukdomsfall är mellan sex och nio gånger högre än antalet rapporterade fall. Detta beror framför allt på att många fall är så lindriga att man inte söker vård, men det kan också bero på feldiagnoser och osäkra provtagningsresultat.
Förebyggande åtgärder
Med dagens ökade utbud av färdigmat och ett ökat uteätande vilar ett tungt ansvar på både handel och restaurangnäring.
På Folkhälsoinstitutets hemsida finns anvisningar på hur livsmedel ska hanteras på ett säkert sätt.
Där framhålls vikten av att de som lagar mat år andra känner till vad som är risklivsmedel och förstår vikten av nedkylning och varmhållning.
Där står även att livsmedelsarbetare som hanterar oförpackade livsmedel inte ska arbeta om de är magsjuka. Man bör även stanna hemma från arbetet i ytterligare två dagar då man blivit frisk (gäller speciellt calicivirus).
”Om denna regel följdes skulle många fall av matförgiftning kunna undvikas”, skriver Folkhälsoinstitutet.
