Jan Börjesson, publicist, f d chefredaktör för Fri Köpenskap och Fast Food.Alla butiker, stora som små, skulle till exempel ha butikskök. I butiksköken skulle främst varor som riskerade att bli utgångna användas. Ett helt förkastligt råd naturligtvis med tanke på den allmänna matstandarden. I dag finns kanske ett hundratal butikskök kvar och dessa används huvudsakligen av kallskänkor för att göra mackor och sallader. Det talades på fullt allvar om restaurang i butiken och om raserade gränser. Hittills finns dock inga som helst tecken på att kombinationer mellan restaurang och livsmedelsbutik skulle finnas och än mindre fungera. Som ytterligare lök på laxen – för livsmedelshandeln alltså – väntas regeringen föreslå att momsen halveras på restauranger och kaféer. Ett tydligt tecken är också att allt fler konsumenter väljer att handla sin mat i den dyrare restaurangen i stället för i livsmedelsbutiken.Vad beror detta på? Är handeln inte tillräckligt bra på att sälja färdiga rätter? Visst, handeln har sålt tonvis med djupfrysta enportionsrätter, men utvecklingen har stannat av. Inom frysindustrin talas visserligen om att tillsatsfria rätter ska locka kunderna tillbaka, men jag tror att det lika mycket handlar om att konsumenterna har tröttnat på det ganska enahanda frysta utbudet. Konkurrensen med restaurangerna handlar dock inte så mycket om djupfryst utan om den kylda färdigmaten, som fortfarande är ett sorgligt kapitel i de flesta butiker.Dessutom tycks inte butikerna bry sig. Jag har varit i flera butiker som kallar sig för stormarknader och där det kylda måltidsutbudet varit i stort sett detsamma under de senaste tre åren. Man undrar onekligen hur personal och ledning i dessa butiker tänker. Räkmackor gjorda med burkräkor, räkbakelser och sushi tillverkade av en utomstående leverantör och med bäst före-datum på gränsen till soptunnan, traditionella svenska lunchrätter, också tillverkade av utomstående leverantörer, som köttbullar och korv stroganoff med potatis eller makaroner samt några sallader. Fantasilösheten är således i det närmaste total. Svensk husman, några sallader, sushi och mackor med burkräkor är vad som bjuds. En tröst i bedrövelsen är att Gooh – eller något annat professionellt matlagningsföretag – kanske lyfter den numera ganska nedgångna kylda färdigmaten med ett något annorlunda utbud.Färdigmatsutbudet är heller inte särskilt tillgängligt för kunderna. För att hitta produkterna måste du som regel gå längst in butiken. Disken med den kylda färdigmaten ska naturligtvis finnas nära kassorna och dessutom hålla en temperatur som är lägre än butikens genomsnitt. Vare sig det handlar om kalla eller varma rätter består färdigmaten av olika blandade produkter, som kräver speciell tillsyn. Menyn ska självfallet varieras under veckans dagar och smaka så att kunderna kommer tillbaka. Rätterna ska utgöra både husman och etniskt och vara anpassade för att värmas i mikron. Dessutom måste butikerna visa upp att de satsar på färdigmaten bland annat genom lockande menyer och ibland även med extrapriser. Även om jag utgör en ganska självklar målgrupp för den här typen av produkter lockas jag inte av butikernas utbud. Hellre då en hamburgare eller gatukökskorv, vilket säger det mesta om butikernas bristande måltidskunskaper. Eller varför inte hämtmat i någon thai- eller kinesrestaurang?