Annika Åhnberg: Gmo-grödor inte farligare än andra
Alla kan sagan om vallpojken, som ropade ”Vargen kommer” när han hade tråkigt och fick hela byn på fötter. Så han gjorde det igen, men efter ett tag var det ingen som brydde sig. Och när vargen kom på riktigt fick han ingen hjälp. Sensmoral: skräms inte i onödan för då kanske ingen bryr sig när det verkligen är fara å färde.
styrelseledamot i Axfood,
f d jordbruksminister.Jag påminns om sagan när diskussionen om den moderna biotekniken nu blir allt mer hysterisk. Det finns sannerligen problem för världens livsmedelsproduktion. Här är några: 70 procent av världens sötvatten går till jordbruket. Vi behöver grödor som kräver mindre vatten. Klimatrelaterade problem – som torka och/eller översvämningar – hotar skördar runtom i världen och skapar kriser i livsmedelsförsörjningen. Det behövs grödor som tål extrema förhållanden bättre. Världens befolkning växer ytterligare ett antal år innan befolkningstillväxten planar ut. Vi måste öka livsmedelsproduktionen med 70 procent de kommande decennierna. Allt jordbruk påverkar miljön (också ekologiskt jordbruk). Näringsämnen och i värsta fall bekämpningsmedel läcker till luft och vatten, biologisk mångfald minskar. Stora mängder livsmedel förloras på vägen från åkern till konsumenten, särskilt i fattiga länder.Växtförädling med hjälp av moderna tekniker – som genmodifiering – är en del av lösningen på problemen ovan, långt ifrån den enda, men en av de viktigare. Varför fortsätter då den oseriösa debatten om gmo år ut och år in? Det sägs att bioteknik är svårt att förstå och blir därför hotfullt. Men i ett modernt samhälle finns mycket teknik som vi inte begriper, men glatt använder ändå. Allt sedan 1960-talet och Rachel Carsons Tyst vår har det moderna jordbruket utpekats som miljöbov. Biotekniken ses kanske som en förlängning av kemikaliejordbruket, men är i stället början till slutet på det. Ju mer vi förstår av och kan använda naturens egna mekanismer desto mindre kemikalier behöver vi. Multinationella företag som utvecklar bioteknik ges ibland skulden för motståndet – och har en del i den också, men det finns andra globala företag som tjänar pengar på datorer, bilar eller livsmedel utan att vi tar avstånd från produkterna. Företagens dominans borde snarare få oss att kräva mer offentliga investeringar i bioteknik. Varför lämnar vi utvecklingen helt i händerna på de stora företagen om det är just det som är hotet? Men är de inte farliga då, de genmodifierade grödorna? Nej, de här grödorna är inte farligare för miljö eller hälsa än ”vanliga” grödor. Vi möts ständigt av larmrapporter, som sedan visar sig vara falska, men ändå lämnar en känsla av oro efter sig. Men om de inte är farliga, varför är de så hårt reglerade? Därför att det ropas om vargen. Nya kunskaper bör alltid hanteras varsamt, men här har det gått fullständigt överstyr. Det politiska ansvaret är stort. Politiker måste ibland fatta beslut utan säker kunskap. Då är försiktighet en dygd, liksom investeringar i forskning och utveckling. När sedan kunskapen finns måste politiker använda den. Det görs inte när det gäller bioteknik. I stället fortsätter man regleringshysterin med argumentet att konsumenter är oroliga. Men hur ska man som konsument kunna bli annat än orolig när regelverken och restriktionerna ständigt ökar i omfattning?Hur det gick i sagan vet vi inte. Man får hoppas att vallpojken tog sitt förnuft till fånga och att de sedan levde lyckliga i alla sina dagar. I verkligheten är det svårare, men inte omöjligt, att klara de riktiga vargarna. Men då måste även vi ta vårt förnuft till fånga och sluta ropa om låtsasvargar.