Jan Börjesson, publicist,f d chefredaktör förFri Köpenskap och Fast Food.Statistiken talar dock sitt tydliga språk; konsumtionen av falukorv har ökat med över 20 procent i år enligt Scan och andelen egna varumärken stiger snabbt hos de tre huvudaktörerna Ica, Coop och Axfood.Men lågkonjunktur tillsammans med en rad andra faktorer innebär också att handelns möjligheter att bli en vinnare på måltidsmarknaden är större än någonsin tidigare. Undersökningar om vad folk kan tänkas dra ned på i dessa tider toppas av utlandsresor och restaurangbesök. Falukorven och blodpuddingen utgör dock knappast en ersättning för de uteblivna krogbesöken. Snarare väljer folk andra måltidsalternativ. De dagliga besöken på lunchkrogen minskar. Allt fler luncher inhandlas i livsmedelshandeln. Kaféer blir allt vanligare som lunchställen liksom servicebutiker och bensinmackar. Middagen på kvarterskrogen ersätts av hämtmat på McDonalds, Max eller Sibylla. Scenarierna för hur krisen påverkar våra måltidsvanor kan bli hur många som helst. Förutom lågkonjunktur finns en del andra faktorer som på sikt gynnar dagligvaruhandeln i kampen om måltidskronan. Den mest avgörande faktorn är tidsbristen. Oavsett konjunktursvängningar och trender på marknaden kommer bristen på tid alltid att vara ett problem för en stor del av den arbetande befolkningen. Att lättillgängliga måltidskoncept fortsätter att öka är därför ingen djärv gissning.Många aktörer ser också möjligheterna i det rådande krisläget. Inom servicehandeln pågår en utveckling mot mer näringsriktiga måltider anpassade för tidspressade kunder. Hamburgerkedjorna aktiverar sig med bredare menyer, ökad valfrihet och hälsoriktiga alternativ. Avhämtning av måltider är ett tidens tecken och ökar i alla typer av serveringar. Gränsöverskridande samarbeten blir allt vanligare. Goohs måltidsmoduler dyker upp i allt fler dagligvarubutiker. Fler och fler välkända snabbmatsprodukter hittar vägen till livsmedelsbutikernas hyllor. Dessutom har leverantörernas produktutveckling av kylda färdigrätter börjat ta rejäl fart.I olika framtidsprognoser utpekas dagligvaruhandeln, måltidsbutikerna och olika snabbmatskoncept som vinnare i kampen om främst lunchätarna under de närmaste åren, medan lunchkrogar och personalrestauranger kommer att tappa marknad. Dessa prognoser baseras bland annat på prishöjningarna, som har varit betydligt kraftigare i restaurangbranschen än i dagligvaruhandeln under senare år. Genomsnittspriset 2008 för en dagens lunch var 71 kronor på lunchkrogen och 73 kronor på personalrestaurangen, medan snabbmatslunchen stannade vid 48 kronor.Till dagligvaruhandelns fördel talar också skattemyndigheternas allt intensivare kontroller av restaurangföretagen. Förutom kravet på personalliggare införs nästa år en lag om plomberade kassaregister för all kontanthandel, vilket förmodligen innebär slutet för många oseriösa – och tyvärr också seriösa – restaurangföretag. På sikt kan saneringen dock bidra till en sundare konkurrens inom hela måltidsbranschen.En mängd incitament talar således för livsmedelshandeln som en lågoddsare i slaget om måltidskronan. Men är handeln beredd att anta utmaningen? Finns ambitionen och kraften att satsa på den förnyelse som det innebär? Svaret lär vi få under de närmaste åren.