Agneta Dreber, vd,LivsmedelsföretagenLivsmedelsföretagen arbetar också för att ge konsumenterna bättre möjligheter att välja hälsosamt. Att maten har stor betydelse för hälsan vet man sedan länge – men man vet inte allt om alla livsmedel i nutritionshänseende. En omfattande forskning pågår fortlöpande runt om i världen och det finns stor samstämmighet kring hälso- och nutritionsfrågor. Livsmedelsverket är i vårt land den statliga myndighet som följer den internationella forskningen och som bland annat utifrån den och i samarbete med andra länders motsvarigheter utfärdar regler och rekommendationer (som i sin tur oftast härrör från EG-direktiv eller -förordningar).Flera livsmedelsföretag i Sverige har egna nutritionsexperter bland sina medarbetare. Många av dem är forskare och har disputerat. Det förekommer också att företag har vetenskapliga råd knutna till sina verksamheter och här engageras självfallet de bästa forskarna man kan få tag i.På senare tid har medierna – både tidningar och tv – börjat kritisera inte bara kostråden i sig utan också trovärdigheten hos svenska forskare till följd av forskarnas samarbete med livsmedelsindustrin. Professor Claude Marcus, barnhälsospecialist, skrev nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter, där han menade att priset för dessa journalisters ifrågasättande av det så kallade forskningsetablissemanget riskerar att bli en försämrad folkhälsa. Claude Marcus skriver: ”Av sensationslystnad skriver man allt som oftast upp kostråd som saknar vetenskapligt stöd och citerar med förtjusning läkare utan vetenskaplig skolning som hävdar att man dör av Livsmedelsverkets kostråd. Och det är inte brist på kunskap, utan många journalister beskriver vetenskapliga studier och sovrar i informationen på ett medvetet felaktigt sätt”.DN:s vetenskapsjournalist Karin Bojs dömde omedelbart ut debattartikeln under rubriken ”Vi bevakar den bästa forskningen”. Men hur vet man vilken forskning som är bäst? Och i vilken utsträckning klarar de som inte själva har ägnat en stor del av sitt liv till forskning av att bedöma vilken forskning som är bäst? Anseende och trovärdighet hos forskare och forskargrupper varierar naturligtvis – men hur kan man påstå att de forskare i Sverige som står bakom gällande kostråd och rekommendationer inte är de bästa? Och varför framställs det som den hemskaste sak i världen att livsmedelsindustrin anlitar den bästa expertisen för att producera välsmakande och näringsrik mat?Folkhälsan i Sverige förbättras, vilket bland annat syns i att människor lever längre. Men till de dagsaktuella allvarliga hälsoproblemen hör övervikt och fetma som riskerar att leda till sjukdomar och annan ohälsa. Starkast påverkan har mat och motion.Transparens, öppenhet, diskussioner och debatt välkomnas alltid och i synnerhet vad gäller mat – alla måste ju äta. Forskning leder till förändringar och utveckling. Forskning kring mat, hälsa och näring berör alla. Kanske kommer kostråden att förändras framöver, men då beror det på vetenskap och beprövad erfarenhet – inte på att enstaka journalister lyckas hitta en studie som motsäger nu gällande kostråd. Det ständiga ifrågasättandet av det som vetenskapen känner till i dag riskerar att leda till förvirring för både producenter och konsumenter. Så vem kan man lita på? Svaret är att det i alla fall inte är sensationsjournalistiken – som i första hand går ut på att sälja fler tidningar eller för att få fler tittare. En förutsättning för att livsmedelsföretagen ska kunna medverka till att förebygga fetma och övervikt är att man kan lita på Livsmedelsverket.