Tyvärr verkar dock argument om miljöskäl fungera som valium på oss svenskar. Så snart miljöskäl åberopas ifrågasätts varken extrakostnader eller andra åtgärder. Hade FRA-lagen kunnat stödja sig på miljöskäl hade den förmodligen gått igenom utan protester…Den miljöfrossa, som vi svenskar tycks ha drabbats av, tar sig många konstiga uttryck, som inte minst dagligvaruhandeln fått känna av. Att äta torsk är till exempel närmast tabubelagt, trots att den som finns i butikerna, både djupfryst och färsk, är helt legalt fångad. Att debatten om utfiskning huvudsakligen har handlat om Östersjötorsken spelar tydligen ingen roll. Torsk som torsk. När Aftonbladets matskribent påpekade orimligheten med att bojkotta torsken och uppmanade till fortsatt konsumtion var det ingen av de tillfrågade läsarna som höll med henne. Vi ska dricka kranvatten i stället för buteljerat vatten för att minska koldioxidutsläppen från transporterna. Flaskvattnet har ersatts av den nya inneprylen i svenska hushåll, kolsyreapparater med patroner som måste skickas till Tyskland för påfyllning. Pest eller kolera, alltså. Ett annat exempel på den förvirrade miljödebatten är Procordia, som efter kundreaktioner tagit bort sötningsmedlet sukralos ur vissa av sina produkter, trots att ämnet är godkänt. Sukralos är visserligen omdebatterat ur miljösynpunkt, men några belägg för hur skadligt ämnet är för miljön finns inte. Som ersättning har Procordia börjat använda aspartam, även det ifrågasatt av miljöskäl. Vad som förvånar är dock att företagen lägger sig platt så snart miljöskäl åberopas samtidigt som de fortsätter att använda tillsatser som ifrågasätts av andra och kanske av mer allvarliga skäl. En het fråga för hela livsmedelsbranschen är införandet av klimatmärkning. Krav och Svenskt sigill finns redan på banan med så kallade klimattillägg, men det kommer säkert fler alternativ. Därtill kommer alla märkningar för all annan information, som redan finns. Förutom att konsumenterna blir än mer förvirrade är risken uppenbar att vissa förpackningar måste göras större för att ge plats åt alla nya märkningar. En oönskad konsekvens av klimatmärkningen kan alltså bli att avfallsberget växer ytterligare.Kraven på bensinbolagen att erbjuda ett miljövänligt alternativ på alla mackar är en annan diskutabel åtgärd som knappast gynnar miljön. Kostnaden för miljökravet resulterar i att bolagen lägger ned mackar på olönsamma orter, framför allt i glesbygd. Det innebär att koldioxidutsläppen ökar eftersom vanliga bensindrivna bilar, som till 95 procent dominerar trafiken på våra vägar, kommer att tvingas köra en massa extramil bara för att tanka.Men miljöskäl anförs ibland också för att skapa extrainkomster. Allt fler företag tar extra betalt för att skicka ut en pappersfaktura med motiveringen att de vill minska miljöpåverkan. Många banker har av samma skäl slutat skicka ut kontoutdrag till sina kunder. När ett charterbolag anför miljöskäl för att slopa tidningsservicen ombord, men samtidigt fortsätter med den lönsamma och betydligt mer miljöpåverkande taxfreeförsäljningen, har miljöomsorgen blivit ett svepskäl för att spara kostnader. Samtidigt som servicen till kunderna dras in öser både banker, researrangörer och andra företag ut tonvis med direktreklam varje vecka. Inkonsekvent kan det tyckas, men märkligt nog tycks de flesta konsumenter acceptera försämringen. Den sker ju i den heliga miljöns namn!