Livsmedelsverkets föreskrifter 2005:20 lämnar inget utrymme för tveksamheter i detta fall. Paragraf 15 säger följande:”Färdigförpackade livsmedel som märkts med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag får inte märkas om med senare datum”.Det finns dock ett undantag. Det är om förpackningen skadats och säljaren eller producenten gör bedömningen att livslängden på varan därmed har förkortats. Då får datumet ändras, men det måste då alltså bli kortare.När det gäller datumet på köttfärsen, alltså hur lång tiden mellan malning och sista förbrukningsdag får vara, finns ingen lag på ett dygn. Det är den som tillhandahåller varan som själv får avgöra det och som vid en inspektion också ska kunna visa att varan håller sin kvalitet hela vägen fram till sista datum.Köttfärs är en mycket känslig vara och tillsammans med några andra livsmedel, bland annat inälvsmat och gräddbakelser, används därför begreppet sista förbrukningsdag, vilket innebär att varan inte får säljas efter denna tidpunkt.Bäst-före-begreppet innebär att varan kan saluföras efter datumet, ofta säljs den då till lägre pris.– Men om en handlare väljer att köra med längre datum på färs bör han ha mycket bra på fötterna, säger Joakim Meuller Bäckman, statsinspektör på Livsmedelsverket.I princip skulle det kunna gå till så att handlaren låter ett godkänt laboratorium göra en lång rad tester på sin färs på dag två. Om dessa prover visar att varan håller god kvalitet vid den tidpunkten ska det kunna bevisas vid en inspektion av en kontrollmyndighet, vilket oftast är kommunens inspektörer.Men den längre hållbarheten måste alltså anges från början. Ommärkning är, som ovan sagts, inte tillåtet.Men om det är kommersiellt gångbart att marknadsföra sig som butiken som säljer butikspackad köttfärs med lång hållbarhet är en annan sak. Och frågan är förstås om varan verkligen håller den kvalitet som krävs.