Birgitta Rasmusson,provkökschefemeritusMed åren blir jag alltmer tacksam för min start i livet. Uppväxt på en gård där slakt, bakning, trädgård var självklarheter i hushållet. Inte för att jag intresserade mig så där översvallande för maten som tillagades. Det fanns tider då kalvsteken och gödkycklingen stod en upp i halsen. Idag skulle jag kunna betala vad som helst för en sådan middag. Så småningom blev det lanthushållsskola och senare plats som lanthuhållslärare. I utbildningen ingick att lära sig se skillnader på kvaliteter och att använda bra råvaror. Inte anade jag att det vi lärde oss på sextiotalet skulle vara högaktuellt nu när ekologi och närodlat hör till vardagen.För mig var det ett sant nöje att hitta färdigstyckad, färsk ankfilé och lår i en vanlig supermarketbutik. De var skönt att slippa ett helt skrov som ändå inte gav så mycket. Med fina, lagom stora detaljer var det lättare att beräkna hur mycket som jag behövde. Så kom turen till vispgädden. Slut. Men du kan ju ta den lite magrare typen, föreslog en vänlig medarbetare. Då tyckte jag mig känna igen att den grädden hade stabiliseringsmedel för sin funktion. Nu blev det stopp. För jag kan inte se vitsen med tillsats i grädde till priset av fyra procent mindre fettFör några år sedan fick Icas provkök i uppdrag att granska pyttipanna. Det fanns ett mycket stort antal produkter, både emv och märkesvaror. Märkligt att vissa kan göra en så enkel rätt så komplicerad. Upp till sjutton ingredienser kuunde det vara fråga om, när det enligt kokboken bara handlar om potatis, lök och kött av något slag. Pytten kunde till och med bli problem för allergiker. Tillsatt ströbröd, om än aldrig så lite, är farligt för glutenallergiker. Eftersom en allergiker enbart har ingrediensförteckningen som hjälpmedel underlättar det ju knappast när förteckningen blir alltmer teknisk och omfångsrik. När allt mer färdigmat lanseras tenderar innehållet att bli mer komplicerat.När man påpekar detta för tillverkare blir svaret undantagslöst att det är nödvändigt av processtekniska skäl. Svårt att förstå att det behövs så många tillsatser och produkter i de nya högroducerande, tekniska linjerna för att få till en pyttipanna. Ja, det handlar naturligtvis också om priset.Så är det transfetterna. Undersökningar rapporterar nu att dessa höjer halten av det onda kolesterolet och därmed ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar, Vips kom rop om förbud. Matvarukedjan Sainsbury har beslutat att deras märkesprodukter ska vara transfettfria från och med 2007. EU- komissionen godkände nyligen överraskande det danska förbudet mot höga halter transfetter i maten. Tidigare sågs detta som ett handelshinder. Svenska myndigheter har nu börjat då omvärdera ståndpunkten om frivillig lösning av industrin. Kanske måste det till lag i alla fall.Som aktiv provkökschef sa jag alltid att som senior skulle jag inte ge mig ut på shopping i rusningstid och vara i vägen för alla som bara har sin lunchrast för ärenden. Nu är jag ändå en seniormarodör som väljer just rusningstid. Det är då man ser hur folk beter sig och hör vad de pratar om. Så trött av min shopping för kalaset landade jag mitt bland barnvagnsmaffian och lunchätarna med min kaffelatte. Då plötsligt tgar en tjej vid grannbordet tar upp ett paket, kollar och säger högt till sin kompis: ”Varför ska det vara så mycket skit i maten?”