23948sdkhjf

Därför väljer kunden som hon gör

Kunder köper inte de produkter de egentligen vill ha, de har extremt kort minne och de kan inte hålla mer än sju saker i huvudet på en gång. Med de förutsättningarna är det sannerligen inte lätt att marknadsföra och sälja varor.

Det var bakgrunden till ett välbesökt och uppskattat seminarium

som ekonomie doktorn Jens Nordfält höll på Sollentunamässan i morse.

Frukostmötet var arrangerat av Svensk Handel och tidningen Dagens

Handel.


Jens Nordfält arbetar i dag både för Ica och Handelshögskolan. Temat för seminariet var kundens beslutsfattande i butik och Jens

Nordfält har gjort omfattande akademiska studier i detta ämne,

som i bland också kallas handelsmannaskap.


Ett vanligt argument som används av detaljhandelsexperter är att

i en dagligvarubutik fattas 75 procent av köpbesluten i butiken. Men

trots detta verkar det sällan göras något verkligt övervägande i

butiken. Vetenskapliga studier visar att bara fem procent av de som

kommer fram till hyllan jämför olika produkter innan de väljer, bara en

av tio läser hyllkantsetiketten och mindre än hälften kan med en rimlig

precision tala om vad varan de just valt kostar.


Detta beror på att vi har vissa minnesbilder av produkter och

situationer och att det mer eller mindre undermedvetet styr vårt

handlande.


Undersökningar som Coca-Cola själv gjort visar till exempel att en

majoritet av konsumenterna egentligen tycker att Sprite är godare än

Coca-Cola. Men Coca Colas dominans har gjort att när tanken läsk

föds i huvudet på kunden blir nästa koppling direkt Coca-Cola. Och då

åker flaskan med den svarta drycken ned i korgen innan

Spritebuteljen ens registrerats.


– För de flesta är det omöjligt att inte tänka Coca-Cola som en följd av tanken på läsk, sade Jens Nordfält.


Andra studier visar på skillnaden mellan att upptäcka en vara och att köpa den.


På en stormarknad hängdes diskborstar ut på en gondolgavel. Den ena

dagen var borstarna färgsorterade i prydliga rader, den andra var de

upphängda huller om buller. Den sorterade gaveln ledde till mer än

dubbelt så många köp som den övriga.


Men när borstarna istället störtexponerades i en korg på ett

aktivitetstorg var förhållandet det omvända. Korgen där borstarna bara

vräkts ned sålde nästan fyra gånger bättre än om de lagts i olika

sektioner efter sin färg.

Skälet är att när det gällde gavelexponeringen var det prydliga,

sorterade intrycket förutsättningen för att exponeringen överhuvudtaget

skulle upptäckas bland alla andra intryck som konsumenterna

utsattes för


Störtkorgen var dock omöjlig att undvika. Då tog köpbeslutet över

direkt. Och varor som uppfattas som uppvräkta i stora högar skapar mer

klippkänsla än de som exponeras prydligt och därmed kanske lite

ängsligt.


Slutsatsen av seminariet blev att det är grundläggande mänskliga

egenskaper och begränsningar i förmågan att sortera och varsebli

information styr kundens val. Och det är med kunskaper om detta som det går

att styra valet i butik. Men det allra viktigaste är förstås att komma

in i kundens hjärna långt tidigare, så att tanken på en viss kategori

automatiskt kopplas till ett givet varumärke.


Lars Thulin

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063