23948sdkhjf

Handels: Högre löner viktigast

De olika yrkesgrupperna i Handels är överens om en sak: Fackets viktigaste fråga är högre löner. Men sedan går kraven isär, skriver Handelsnytt.

Kraven har ställts samman efter det avtalsrådslag, som genomfördes i Handels under de två första veckorna i september. Cirka 15 000 medlemmar deltog vid drygt 2 000 arbetsplatsmöten och rangordnade de viktigaste frågorna inför nästa avtalsmatch.

Medan de butiksanställda anser att rätten till heltid är det krav som kommer efter högre löner, vill lagerarbetarna ha tryggare anställningsformer. Tjänstemän och frisörer har utbildning på arbetstid som nummer två på kravlistan.


De olika kraven speglar verkligheten på de olika avtalsområdena, skriver Handelsnytt:

I butiker är ofrivillig deltid ett stort problem, vilket fått de anställda att kräva att heltid ska vara en rättighet.

Rationaliseringarna på lagerområdet har stärkt de lageranställdas krav på tryggare anställningsformer.

För tjänstemännen har teknikutvecklingen gått snabbt på senare år och det gör att utbildning blivit allt viktigare. Även för frisörer, som vill hålla sig ajour med trender och teknik, är krav på utbildning på arbetstid viktigt.

Frågan om fler semesterdagar ligger också högt på kravlistan hos många, både bland butiks- och lageranställda. Lokala potter har varit omdiskuterade bland de butiksanställda. Många har tyckt det var bäst när allt fördelades centralt.

Handelsnytt skriver dock att det numera tycks som att de flesta har förlikat sig med pottsystemet. De vill ha kvar potternas nuvarande omfattning.

På lagersidan – där det finns en lång tradition av lokala förhandlingar – tycker många att en större del av lönehöjningarna ska fördelas lokalt.

Det finns också avtalskrav där enigheten är stor även mellan de olika avtalsgrupperna. Nästan alla, 97 procent, tycker till exempel att Handels ska fortsätta att driva den solidariska lönepolitiken – lika lön för lika arbete – inom LO.

Nästan lika stor är enigheten om att företagshälsovården behöver bli bättre. Företagshälsovården hamnade i strykklass när staten drog in statsbidragen på 90-talet och det har främst drabbat anställda i små företag.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.662