Oro skapar bild av prisökningar
Är oron stor för prisökningar efter ett eventuellt euroinförande kommer konsumenterna att uppfatta det som att priserna går upp. Oavsett om priserna verkligen stiger eller inte. Det visar forskning kring hur människors attityder till den nya valutan påverkats efter euroinförandet i de andra EU-länderna.
Det är människors förväntan på hur priserna skall påverkas, som avgör hur prisläget i landet uppfattas efter en övergång till euron. Det menar forskaren Tobias Griemeyer från Ludvig-Maximillian-universitetet i München.
Griemeyer har i en studie kunnat visa att detta psykologiska fenomen, för tyska konsumenter med en allmän oro för ökade priser, fick konsekvensen att de helt enkelt inte märkte när de gjorde felaktiga prisjämförelser. När de översatte priser från euro till d-mark och råkade räkna fel, slank överskattade priser igenom lättare. De dubbelkollade euro-priset om det verkade lågt, men stärktes i sin övertygelse om att euron är en dyr valuta när de räknade fel åt andra hållet.
Vid samma seminarium visade forskaren Katja Meier-Pesti från universitetet i Wien att konsumenternas olika metoder för prisjämförelser påverkar hur snabbt de anpassar sig till en vardag med euron. Att vänja sig vid de nya sedlarna och mynten går snabbt, men att verkligen börja tänka i euro tar längre tid.
- Om jag vet att mjölken ska kosta en euro och jag hittar en ost i butiken som kostar fyra euro, kan jag utifrån det värdera om jag tycker osten är dyr eller billig.
Människor med stort kontrollbehov, som alltid kontrollräknar och omvandlar till sin gamla valuta är de som anpassar sig sist. Vissa kommer sannolikt aldrig att helt kunna släppa referensen till sin gamla valuta.
