Svensk pessimism om ekonomin
Hushållens förväntningar på den ekonomiska utvecklingen har inte varit så låg på fem år.
- Skattehöjningar och stigande arbetslöshet kan vara två förklaringar, säger Jesper Hansson, ekonom på Konjunkturinstitutet till Fri Köpenskap.
Totalt har Konjunkturinstitutet fått svar från 1 500 personer, i åldrarna 16-80 år. De har bland annat fått svara på frågor om vad de tror om sin egen ekonomi om ett år, om utvecklingen av Sveriges ekonomi och prisökningstakten. KI har också frågat om vad de tror om utvecklingen av arbetslösheten och om de tänker köpa kapitalvaror det närmaste året.
Svaren visar att de är fler som är optimistiska om den egna ekonomin, men att förväntningarna på Sveriges ekonomi är svala, liksom att allt fler tror att priserna kommer att öka. Det är också fler som tror att arbetslösheten ska stiga och färre som tänker investera i kapitalvaror.
Alla svar vägs samman till ett index, kallad hushållens förtroendeindikator. Bortsett från en djup svacka efter terroristattackerna i USA hösten 2001 har de svarande inte varit så pessimistiska sedan 1997.
- Vad folk tycker och tror påverkar givetvis deras konsumtionsbeslut, säger Jesper Hansson.
Han är dock själv positiv, såväl om sin egen ekonomi som om Sveriges.
- Den senare bedömningen gör jag med utgångspunkt från vår egen konjunkturprognos i december 2002, säger Jesper Hansson.
