Beredskapen: Kraften i centrum – känsligt peka ut viktiga butiker
I regeringens regleringsbrev till Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt kommer 356 miljoner kronor att tilldelas olika åtgärder för en stärkt livsmedelsberedskap, meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren strax innan jul.
– Nu går vi in i en ny fas med konkreta förmågehöjande åtgärder för att förbättra beredskapen, sa han.
Detaljerna kring hur arbetet med beredskapen ska gå till har ännu inte tydliggjorts. Vilket flera aktörer inom livsmedelsbranschen har efterlyst.
– Vi behöver förstå färdriktningen lite tydligare och vilken typ av kris vi pratar om. Men också generellt i det civila försvaret och vad vi ska bygga för. Vi behöver lite mer kött på benen för att kunna ta nästa steg, säger Ulrika Dalin, beredskapsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.
Hon är hoppfull om att det snart ska komma tydligare instruktioner från regeringshåll.
– Det har vi indikationer på, och vi har också tydligt efterfrågat det från myndigheter och politiken. Så jag har tillförsikt att det kommer mer och mer från regeringen framåt.
Enligt Ica Sveriges vd Eric Lundberg har livsmedelsbutikerna lager som räcker högst en till tre dagar. Men i kristider kan det bli frågan om något helt annat.
– Jag skulle säga att det har varit tillräckligt. Om det är tillräckligt i framtiden får kanske framtiden utvisa. Jag tror inte på att vi ska ha stora beredskapslager i butik. Däremot ska vi ha en buffert och den har vi i butik, i logistik och vid tillverkning och produktion. Sedan är det viktiga att handelsflödet fungerar. Det är det som är kritiskt, säger Ulrika Dalin.
Nycklarna till en bra beredskap är just att handelsflödena fungerar både nationellt och internationellt, menar hon. Men det viktigaste är elförsörjningen för att kunna bygga robusta butiker.
Det viktigaste är elförsörjningen för att kunna bygga robusta butiker.
– Den är absolut avgörande skulle jag säga, och den absolut viktigaste frågan. Allt från kyla till betalning och däremellan. Det finns en del arbete på gång, men det behöver också tittas på elkraftsfrågan och inte minst utbyggnaden. För i dag har vi till exempel väldigt mycket produktion och lagerhantering i södra Sverige.
Dagligvaruhandelns myndighetspart är Livsmedelsverket där Lena Lind är beredskapshandläggare.
– Under året kommer vi att genomföra ett projekt om robusta butiker, där vi framför allt fokuserar på eltillgången för att kunna stärka upp med reservkraft i butik. Vilket verkar vara det största behovet de har för att hålla uppe sin förmåga. I regleringsbrevet har det aviserats 50 miljoner kronor för att testa en modell för det, säger hon.
En av de svårare nötterna att kläcka är konkurrenslagen, där ett undantag måste göras för att vissa viktiga butiker ska kunna pekas ut. Där är man inte än.
– I dag saknas ett utpekande av särskilda butiker och även företag inom livsmedelssektorn. Det för vi diskussion om för att på sikt veta vem som behöver lite mer än andra, säger Ulrika Dalin.
Både Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket för en dialog med Konkurrensverket om ett undantag i konkurrenslagen för att kunna peka ut enskilda viktiga butiker.
– Vi börjar också titta på om vi kan hitta en avtalslösning för beredskapsföretag, och vilka företag/butiker det kan gälla. Och hur vi ska lösa det rent praktiskt, vad det betyder att vara ett sådant företag, med mera. Det är viktigt att vi inte stör konkurrensförhållanden i fredstid med våra insatser. Samtidigt som vi vill komma framåt i beredskapsplaneringen, säger Lena Lind.
Svensk Dagligvaruhandel vill gärna ha svar så snart som möjligt för att kunna förbereda de utpekade butikerna.
– Jag tror att vi behöver förbereda innan krisen kommer, så att vi vet vad vi kan göra och kan aktivera det om det blir dags. När det blir ett läge med sämre tider så ska det vara klart att trycka på knappen i så fall, säger Ulrika Dalin.
Upplever Livsmedelsverket att direktiven från regeringen är tydliga eller är det många frågor kvar?
– Det blir tydligare och tydligare. Uppdraget vi har i dag är att det måste bli snabb förmågehöjning. Det är budskapet från regeringen nu. Det, snarare än perfekta planer. Och det är det vi arbetar utifrån, att höja förmågan hos verksamhetsutövarna för att säkerställa att människor har tillgång till säker mat och vatten, säger Lena Lind.
Läs också: Livsmedelsberedskap: Reservkraft en av de viktigaste frågorna
Artikeln är en del av vårt tema Beredskap.
