Jörgen Friman är vd för Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF). Foto: DLF

Av Admin den 16 april 2021 08:30

I flera debattartiklar går Svensk Handels vd Karin Johansson till hårt angrepp mot regeringens förslag till införande av EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder, som ska träda ikraft i november. Lagstiftningen är en reaktion på att dagligvaruhandelns makt, gentemot bland annat livsmedelsproducenter, har blivit så stor att EU känt sig tvingat att införa en specifik lagstiftning för att skapa bättre balans mellan livsmedelsproducenter och stora handelskedjor.

I regeringens förslag ska lagen omfatta alla livsmedelsproducenter, stora som små, vilket är ganska logiskt eftersom otillbörliga handelsmetoder inte ska användas av några aktörer oavsett storlek. Att alla livsmedelsföretag ska få ett skydd mot otillbörliga handelsmetoder verkar ha skapat stor oro hos organisationen Svensk Handel, som nu med olika argument försöker få regeringen att ändra sitt ställningstagande.

Som branschorganisation, med både stora och små producenter som medlemmar, känner vi oss manade att kommentera några av alla de påståenden som används av Svensk Handel i debatten.

Svensk Handel ifrågasätter bland annat ”om det är rimligt att globala jättar som Coca-Cola och Nestlé ska skyddas mot exempelvis en lanthandel i Kalix”. Det framgår med all tydlighet att Svensk Handel valt en mediestrategi som går ut på att skapa en bild av att den svenska dagligvarumarknaden består av stora globala livsmedelsföretag som gör affärer direkt med små fristående butiker och restauranger.

Så ser inte verkligheten ut. De livsmedelsproducenter som säljer varor på den svenska dagligvaru- och restaurangmarknaden gör det huvudsakligen genom att ingå avtal med dagligvarukedjornas eller restauranggrossisternas centrala inköpsorganisationer.

Glesbygdsbutiken i Kalix eller vilken annan butik som helst för den delen, skulle sannolikt uppge att deras inköp till 80-100 procent sker via centrala inköp. För dessa butiker är alltså säljaren inte en livsmedelsproducent utan en grossist. Om små livsmedelsbutiker eller restauranger upplever sig ha problem med otillbörliga handelsmetoder i sin relation med grossisten, så borde det lösas mellan butikerna och grossisten, alltså mellan Svensk Handels egna medlemmar.

Svensk Handel säger vidare att om förslaget blir verklighet ”fråntas den lilla kiosken, som tillfälligt sålt mindre mjölk än vanligt, möjligheten att avbeställa nästa leverans med kortare varsel än 30 dagar”.

Svensk Handel vet naturligtvis, lika väl som jag, att det inte är så beställningar av färskvaror med snabb omsättning, som mjölk och glass, hanteras. I allmänhet så sker det genom påfyllning utifrån butikens förbrukning och önskade lager, det vill säga ordern sker samtidigt som leveransen, eller genom en order dagen innan leverans. Till detta kan man notera att den lilla kiosken sannolikt har en omsättning lägre än 20 miljoner kronor och därmed är undantagen från lagstiftningen.

I fråga om varor där det verkligen är längre framförhållning på beställningar, så skulle Svensk Handels förslag innebära att dessa stora, och i många fall globala producenter, skulle kunna erbjuda handeln avtalsvillkor som enligt lagen är otillbörliga och därför inte tillåtna i avtal med mindre leverantörer. Det kan exempelvis röra sig om längre betaltider än 30 dagar eller avbeställningar på kortare tid än 30 dagar.

Är det verkligen det som Svensk Handel önskar, det vill säga att de allra största livsmedelsproducenterna ska kunna använda otillbörliga handelsmetoder för att konkurrera ut mindre svenska livsmedelseverantörer?

Enligt Svensk Handel innebär det en överimplementering av direktivet om lagen även skulle omfatta livsmedelsproducenter vars omsättning överstiger 350 miljoner Euro. Vi kan instämma med att överimplementering av direktiv sällan är bra eller önskvärt, men i detta fall innebär det en stor förenkling då aktörerna slipper hålla reda på om man omfattas av lagstiftningen eller inte. Det innebär också att vi undviker en dubbel lagstiftning för aktörer inom samma bransch och därmed snedvriden konkurrens.

Principen om att alla företag ska avstå från att använda sig av otillbörliga handelsmetoder ska råda på den svenska marknaden har DLF och Svensk Handels systerorganisation Svensk Dagligvaruhandel varit överens om under många år genom vårt undertecknande av branschöverenskommelsen om Principer för god affärssed, det vill säga principer som gäller för alla företag oavsett storlek.

Jörgen Friman, vd Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF)

Artikeln är en del av vårt tema Debatt.