Så har handeln klarat pandemin – hittills
Att dagligvaruhandeln i stort varit en vinnnare under årets pandemi, och att kläd- och skohandeln drabbats hårt, är kända förhållanden.
I en ny rapport, ”Handeln och covid-19: Lärdomar från pandemin och dess hantering – en nulägesrapport”, går Handelns ekonomiska råd på djupet och tittar närmare på hur dagligvaru- och detaljhandeln påverkats, och jämför den svenska utvecklingen med en rad andra länder. De har också tittat på effekterna och mottagandet av de olika statliga stödåtgärderna i branschen.
Bilden de målar upp är inte enhetlig och svår att sammanfatta.
– Pandemin har synliggjort handelns samhällsbärande funktion men också behovet av att uppdatera synen på denna, säger rådets ordförande Erik Åsbrink i ett försök.
Han utgör tillsamman med Sara Rosengren, Handelshögskolan, Mats Bergman, Södertörns högskola och Cecilia Hermansson, KTH, det oberoende rådet.
De länder som genomförde drastiska nedstängningar fick mycket dramatiska nedgångar för detaljhandeln under våren. I ett europeiskt perspektiv har handeln i Sverige klarat sig väl, men ännu bättre har det gått i de närliggande länderna Danmark, Finland, Norge, Nederländerna och Tyskland, skriver rådet i rapporten.
– Svensk handel har inte gått bättre än handeln i närliggande länder, men ett tydligt mönster är att handeln drabbades väldigt hårt i de länder som införde hårda ”lock-downs”, säger Mats Bergman.
– Pandemin har också accelererat några av de redan rådande trenderna, som e-handelns snabba tillväxt, säger Sara Rosengren.
Pandemin har snabbat på den strukturomvandling som handeln genomgår. Digitaliseringstrenden har förstärkts och många av de utmaningar som handeln har mött är i linje med vad som förväntats även utan pandemin. ”Vi ser att antalet butiker och antalet anställda i branschen sannolikt kommer att minska. För att hantera detta krävs initiativ exempelvis vad gäller att hitta nya användningsområden för butiksytor och att matcha kompetenser med behov i andra sektorer”, heter det i rapporten.
Den variant med ”halvgenerella” företagsstöd som den svenska regeringen valt får i stort sett godkänt i enkätundersökning rådet gjort. Den kritik som framförs är mot hyresstödet som uppfattats som administrativt krångligt.
Det är rimligt att stödåtgärderna förlängs i väntan på vaccin, konstaterar rapportförfattarna, men pekar också på riskerna med långvariga företagsstöd.
– Det vore bra om regeringen ger i uppdrag åt oberoende institutioner att granska och utvärdera företagsstöden redan under den pågående pandemin, så att de fortsatta åtgärderna kan utformas så effektivt som möjligt, sammanfattar Cecilia Hermansson.
